I dag råder det i Sverige brist på donatorer, trots att drygt 80 procent av befolkningen är positiv till att donera organ. Men av olika anledningar fångas inte potentiella donatorer upp av sjukvården. Därför kom i år en ny lag med syftet att förbättra kommunikation och samordning vid transplantationsenheterna på landets sjukhus. Men samtidigt som sjukvården måste bli bättre på att fånga upp organdonatorer ska de även följa Socialstyrelsens direktiv för vilka som är lämpliga donatorer.

Kontrollen av personer som kan tillhöra en riskgrupp är hård. Homo- och bisexuella män är statistiskt sett mer exponerade för hiv-smitta än heterosexuella och är därför att betrakta som en riskgrupp, enligt Socialstyrelsen. Ett antagande som diskuterades under ett seminarium på Pridefestivalen.

- Fokus för vårt arbete är att garantera säkerheten för mottagaren av exempelvis organ, berättade Anders Tegnell från Socialstyrelsens smittskyddsenhet.

Därför betonas det i Socialstyrelsens föreskrift att 'en person som kan misstänkas ha blivit utsatt för hiv-smitta inte får accepteras som organdonator'. Men det står även att män som haft sex med män kan vara lämpliga donatorer om det går att slå fast att de inte haft sex med andra män under de senaste tolv månaderna.

Vanligt vid organdonationer är dock att donatorn just avlidit och att beslutet om lämplighet måste fattas snabbt. Med fokus på smitto-skyddssäkerheten finns då risk att homo- och bisexuella män inte utreds.

Anders Tegnell anser dock att alla ska utredas oavsett om de tillhör en riskgrupp eller inte. Samtidigt menade han att sjukvårdspersonal ofta vill ha god marginal för att vara säkra på att det inte finns någon smittorisk.

- Men i dag finns det inga utredningar som visar om det har funnits lämpliga donatorer som stoppats för att de tillhört en riskgrupp, sade han.

Publiken ifrågasatte rimligheten i att peka ut män som har sex med män som särskilt utsatta för hiv. En vanlig åsikt var att även om dessa personer är i majoritet bland hiv-smittade i Sverige betyder inte det att alla dessa har riskfyllt sex. Och exempelvis kvinnor som haft sex med bisexuella män betraktas inte som del av riskgruppen för hiv-smitta.

Ulf Schyldt från RFSL menade dock att det inte är något fel på reglerna kring transplantation - de måste bara följas. En genomgång av reglerna kommer emellertid inom kort, då EU håller på att utarbeta direktiv för en översyn av EU-ländernas transplantationslagar.

Den lag som reglerar vilka som är lämpliga blodgivare ses redan nu över. Ulf Schyldt poängterar att detta är en lag som måste ändras. I dag är en man som haft sex med en annan man helt utesluten som blodgivare.

- Med de nya testmetoder som finns för blodsmitta är det inte rimligt att betrakta alla homo- och bisexuella män som olämpliga bloddonatorer. En karenstid, motsvarande den för andra personer som varit utsatta för smittorisk, skulle vara den bästa lösningen, säger Ulf Schyldt och får medhåll från de andra paneldeltagarna.

Men även om en karenstid införs kommer detta att innebära att man måste avstå från samkönad sex under denna. I dag är karenstiden sex månader för en person som haft samlag med någon som utsatts för risk för blodsmitta.

I väntan på de nya blodgivar-

reglerna får inte homo- och bisexuella män ge blod. Och tills översynen av transplantationslagen är klar riskerar homo- och bisexuella män att inte utredas för organdonation. Samtidigt som det i Sverige är brist på såväl blod som organ.