Den kinesiska regimens uttalanden, skrivelser och agerande pekar mot att den planerar för att fortsätta att modernisera kommunistpartiet men samtidigt behålla sitt maktmonopol. Regimen tror att om den upprätthåller den ekonomiska tillväxten och samtidigt förbättrar kommunistpartiets effektivitet och kontroll över medborgarna så kommer regimen att kunna behålla folkets lojalitet.

Detta trots de tusentals protester mot regimen som har genomförts i olika delar av landet de senaste månaderna. Många protester har gällt korruption och maktmissbruk av lokala kommunistledare.

För att bemöta de kraven på ökad demokratisering har regimen bett akademiker att ta fram studier av det de kallar en 'demokratisk tillbakagång'. Dessa kommunistiska ideologer försöker visa på att politisk liberalisering och demokrati underminerar ett lands ekonomiska utveckling.

- Genom exempel från Ryssland och Filippinerna är dessa forskares syfte att stärka kommunismregimens enpartistyre genom att bevisa att politisk liberalisering urholkar ekonomiska framsteg, säger Bates Gill, kinesisk forskare från Centret från strategiska och internationella studier i Washington.

Kommunistregimen satte igång studierna efter att USA:s president George Bush gick ut med sin 'agenda för demokrati' i det tal som inledde hans andra presidentperiod i januari. I talet lovade Bush att öka friheten och stoppa tyranniet i världen och han sa att andra nationers inställning till grundläggande demokratiska principer skulle bli avgörande för USA:s relation till dem.

- Men dessa idealistiska löften går stick i stäv mot den pragmatiska politik som Washington har antagit mot Kina, säger Zhang Lijun, forskare vid Kinas institut för internationella studier vid den kinesiska akademin för samhällsvetenskap.

Kinesiska analytiker hävdar att tack vare Kinas robusta ekonomiska utveckling och landets viktiga roll på den globala arenan så har Kinas och USA:s relation blivit så sammanflätad och komplex att frågan om demokrati eller mänskliga rättigheter inte blir avgörande.

Kinas president Hu Jintao besvarade nyligen Bushs krav på snabbare demokratiska reformer i ett tal han höll i samband med APEC-mötet i Sydkorea i förra veckan. I talet beskrev Hu sitt land som en nation som fortfarande arbetade med att bli en utvecklad ekonomi, och som ett land som behöver liberaliseras i sin egen takt.

– Trots stora framsteg vad gäller den ekonomiska utvecklingen förblir Kina det största utvecklingslandet i världen med en stor befolkning, en svag ekonomisk grund och en ojämn utveckling, sa Hu till APEC-ledarna.

– Vi bör respektera varje lands rätt att själv välja sin väg mot utveckling, sa presidenten.

Han höll talet en dag efter att Bush hållit ett tal i Japan om behovet av snabbare reformer mot frihet och demokrati. I det talet framhöll Bush Taiwan - som Kina fortfarande ser som kinesisk provins - som ett öppet samhälle som gjort stora ekonomiska framsteg och Bush uppmanade de kinesiska ledarna att ta efter Taiwan.

Detta meningsutbyte mellan de båda presidenterna fortsatte när Bush besökte Kina. Under besöket i Peking sa Bush att Kina måste ge sina medborgare större frihet.

– Det är viktigt att den sociala, politiska och religiösa friheten växer i Kina. Vi uppmuntrar Kina att fortsätta sin historiska övergång mot ökad frihet, sa Bush.

Men Hu viftade bort kritiken genom att säga:

– Det är oundvikligt att Kina och USA har skilda åsikter i vissa frågor. De två länderna har skild historia, kultur och olika inrikessituationer.

Under de månader som gått sedan Bush tillkännagav sin agenda mot ökad demokrati har de kinesiska ledarna vid åtskilliga tidpunkter gjort klart att de inte har någon intention att införa politiska förändringar som skulle minska kommunistpartiets makt.

I ett officiellt dokument med rubriken Uppbyggnaden av politisk demokrati i Kina som släpptes i oktober, försvarar regeringen de framsteg som det kommunistiska styret har haft för att skapa enighet, stabilitet och välstånd i världens mest folkrika nation. I dokumentet avfärdas också idén att Kina någonsin ska anta det flerpartidemokratisystem som i dag praktiseras i de flesta i-länder, och i många av de länder som tidigare ingick i östblocket.

Kina kan lära sig av erfarenheterna från andra länder men ska inte kopiera någon modell från något annat land, står det i dokumentet.

De senaste månaderna har regimen i stället för ökad frihet ökat sin kontroll över det talade och skrivna ordet. Regimen har stärkt censuren av internet och av inhemska medier samt stoppat ett förslag att tillåta utländska tidningar att ges ut i Kina. Anledningen är den roll som pressen har spelat för demokratirörelsen i flera länder i det gamla Sovjetblocket.

Förra veckan pekade Shi Zongyuan, chef för den statliga pressadministrationen, på utvecklingen i Georgien, Ukraina och Kirgisistan som en anledning till att Kina inte tänker låta utländska medier etablera sig i landet just nu. Han sa till Financial Times, en av de tidningar som planerar en kinesisk utgåva, att 'de så kallade färgrevolutionerna fungerar som en påminnelse om att inte släppa in sabotörer i huset och att se till att dörren är stängd'.

För att undvika en ”färgrevolution” i Kina har regimen också stoppat ett förslag att öka friheten för de enskilda organisationer som verkar i landet. Kinas inrikesdepartement har dessutom slutat att behandla ansökningar från grupper som vill starta nya ickestatliga organisationer och sätter därigenom effektivt locket på för en utvidgning av det civila samhället.