Fler avrättningar på grund av ”kriget mot narkotikan” i Kina
Kinesiska myndigheter trappar upp det de kallar "folkets krig mot narkotikan". Det har gjort att regeringens löfte att minska antalet avrättningar kommit på skam, enligt betraktare. Som värd för sommar OS 2008 har Kinas regim lovat att utdöma dödsstraff mer sparsamt och alla dödsdomar som utdelas av provinsdomstolar skickas därför till landets högsta domstol för översyn.
Men detta löfte krockar med utfästelsen om ett ”narkotikafritt” OS, vilket har lett till att ett stort antal narkotikahandlare har dömts till döden och avrättats den senaste tiden.
– Vi upplever inte att antalet dödsdomar har minskat, säger Zhou Jianzhong, försvarsadvokat i staden Chengdu som har försvarat närmare ett hundra klienter som dömts till döden de senaste åren.
– Majoriteten av mina klienter är narkotikasmugglare. De handlar med nya preparat som tillverkas lokalt och som är lätta att sälja. Antalet narkotikahandlare ökar liksom antalet utdömda dödstraff, säger advokaten till IPS.
Förra månaden avrättades tre dömda narkotikahandlare och dussintals dömdes till döden i Kina inför FN:s ”anti-narkotika dag” som inföll den 26 juni.
Kinas regering sade samtidigt att man nu inleder en ny fas av ”folkets krig mot narkotikan”. Detta krig har pågått i tre år och Yang Fengrui, chef för narkotikafrågor inom det kinesiska departementet för säkerhet, sade nyligen på en presskonferens att man har uppnått stora resultat, men erkände samtidigt att det är en tuff kamp.
Efter kommunisternas seger 1949 förbjöds narkotika och regimen slog till benhårt mot odlare, handlare och missburkare. Efter införandet av marknadsliberala reformer på 1980-talet har narkotikahandeln och nyttjandet i Kina gradvis ökat.
Yang säger att antalet kända narkotikamissbrukare i Kina är cirka en miljon men att regeringen uppskattar att det verkliga antalet kan vara omkring 2,3 miljoner.
Staden Chengdu, huvudstad i Sichuan-provinsen, är ett av de främsta slagfälten för kriget mot narkotikan. Chengdu är en knutpunkt för flera kända smugglingsvägar. Hit kommer narkotika både från den så kallade gyllene triangeln, det vill säga Thailand Burma och Laos, och från gyllene halvmånen; Afghanistan, Pakistan och Iran.
De senaste åren har Kina lyckats minska flödet av opium från Burma och Laos genom att bland annat investera omkring 700 miljoner kronor i program där opiumodlare har fått hjälp att byta till nya grödor. Denna seger har dock försvagats av att tillverkning och försäljning av narkotiska preparat som tillverkas i Kina har ökat.
I mars hittades exempelvis 200 kilo ketamin, ett narkosmedel med hallucinogena egenskaper, i en källarlokal i Chengdu. Enligt kinesisk lag ger innehav av ett kilo ketamin eller mer dödsstraff. 1996 antogs en ny kriminallag i Kina där konceptet att någon är oskyldig tills man lyckats bevisa dennes skuld infördes. De som åtalas för allvarliga brott ges i lagen också rätten att företrädas av advokat. Men så fungerar det ofta inte i verkligheten, enligt kinesiska advokater.
– Dödsdomar utdöms ofta efter bara en och en halv månads utredning, samma tid som läggs på ett vanligt rån. Advokaten får inte tid att bygga upp ett vettigt försvar säger Zhou som tillägger att bara cirka tio procent av hans klienter frikänns.
Kina kritiseras av internationella människorättsorganisationer för det höga antalet avrättningar och för det stora antal brott som straffas med döden i landet. Över 60 åtalspunkter, bland dem korruption och förskingring, kan ge dödsstraff.
Kinas regering offentliggör ingen statistik över antalet avrättningar som genomförs per år men oberoende kinesiska forskare uppskattar antalet avrättningar till cirka 10 000 per år.
Dagen efter den förödande jordbävningen drabbade Sichuan-provinsen i maj i år avrättades en statstjänsteman från Chengdu, Zhu Fuzhong, för att ha tagit emot mutor.
– Inte ens den förödelse som orsakades av jordbävningen fick dem att skjuta upp avrättningen en endaste dag, säger Xu Youping, Zhou Jianzhongs kollega vid advokatbyrån.
