- Jag ifrågasätter att kategorierna utrikes- och inrikesfödda ställs mot varandra. Vad får vi ut av denna jämförelse? Genom att fortsätta göra dessa utredningar ges kategorierna ett förklaringsvärde i sig, vilket de inte har, säger Masoud Kamali.

I förra veckan presenterades

Socialförsäkringsboken 2005, På gränsen till trygghet, där utrikes- och inrikesföddas bruk av föräldrapenning, sjukförsäkring, ersättning till personer med funktionshinder och pensionsförmåner beskrivs. Rapporten slår fast att utrikesfödda i mindre utsträckning än inrikesfödda är berättigade till sjukpenning, oftare erhåller grundbeloppet (lägsta ersättningsnivån) samt i högre grad är sjukskrivna. Något utredarna förklarar med arbetsmarknadens diskriminering.

Då arbetslivet är starkt knutet till

socialförsäkringen - löneinkomsten bestämmer ersättningsnivån - är det inte oväntat att ojämlikheten på arbetsmarknaden avspeglas i socialförsäkringen.

- Man måste efterstäva att hitta förklaringsmodeller till varför det ser ut som det gör. Vad visar egentligen Försäkringskassans rapport? Det hade varit bättre att titta på hur människor görs till 'de andra' och förankringen i arbetslivet. I dag har vi en socialförsäkring som slår mot de mest utsatta i samhället men detta problematiseras inte, menar Masoud Kamali.

Enligt rapporten är det inte social-försäkringen som behöver förändras, utan människors arbetsmöjligheter.

- Jag vill behålla grunderna i

socialförsäkringssystemet, men det bygger på att arbetsmarkanden fungerar. Att exempelvis höja grundbeloppet skickar fel signaler. Bidragen ska ligga på en förhållandevis låg nivå för att motivationen att söka jobb ska finnas, säger Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg.

Handläggarna gör också själva en bedömning där hänsyn ska tas till individuella förhållanden. I Riksförsäkringsverkets undersökning från 1998 framkommer dock att samtliga handläggare bedömde inrikesföddas möjligheter att efter rehabilitering komma tillbaka till arbetsmarknaden som mycket goda. Medan endast sextio procent av handläggarna gjorde samma bedömning för utrikesfödda.

- Nu har vi påbörjat arbetet med att formulera en övergripande mång-faldsplan. Vi håller även på att ta fram utbildningsmaterial för att öka kunskapen hos enskilda handläggare, berättar Curt Malmborg.

Masoud Kamali anser dock att det är föreställningarna kring ett 'vi' och ett 'dem' som måste bort, för att verklig förändring ska kunna komma till stånd.

Och hur Sverige löser detta anser han är en öppen fråga.

- Det är en kamp för alla som befinner sig i Sverige. Och det kan lika gärna gå framåt som bakåt. Men jag är ändå positiv, tillägger han.