Tjänsteföretagarna vill subventionera hushållsnära tjänster
Det är dags att avliva myterna en gång för alla. En subventionering av hushållsnära tjänster för endast med sig positiva effekter, anser tjänsteföretagarnas organisation Almega.
- Vi måste hålla oss på banan och föra en saklig debatt. En subventionering av hushållsnära tjänster ökar samhällets välfärd, säger Almegas chefsekonom Owe Danemar.
Han var en av dem som under tisdagen deltog vid Almegas seminarium Tidsbrist och arbetsbrist - en fråga om hushållsnära tjänster. Almega är en förbundsgrupp inom Svenskt näringsliv och organiserar tjänsteföretag.
I Finland skapade subventioneringen 10 000 nya arbetstillfällen under 2004. Nästan hälften av dessa utförs av tidigare arbetslösa och svartjobben har minskat. Detta var några av de argument som framfördes under dagen.
Även i Sverige kommer en subventionering ge minst lika goda resultat, anser Almega med hänvisning till Konjunkturinstitutets (KI) studie Samhällsekonomiska effekter av skattelättnader.
Att KI säger att resultatet är baserat på ett antal osäkra antaganden och därför bör ses som en av många tänkbara scenarion nämndes dock inte. Inte heller togs det upp att den finska utvärderingen är omstridd.
Bland annat har regeringens utredningstjänst tittat på hur många arbetstillfällen som skapats i Finland. Den utredningen visar på
3 000 och inte 10 000 arbetstillfällen.
Kritikerna mot en subventionering av hushållsnära tjänster menar också att modellen varken minskar arbetslösheten eller den svarta arbetsmarknaden utan skapar underordning och segregering.
Gudrun Schyman (fi) var en av många som kommit för att lyssna till seminariet. Hon anser inte att subventionering löser de verkliga problemen.
- Kärnproblemet är tidsbrist. Många, framför allt barnfamiljer, får inte tiden att räcka till. Att kvinnor tar mer ansvar än män vad gäller hem och barn är ett annat problem. Detta löser vi bättre genom individualiserad föräldraförsäkring, sex timmars arbetsdag och en avgiftsfri barnomsorg, säger hon.
Däremot anser hon att det är både bra och viktigt att uppvärdera det som vi kallar hushållsnära tjänster. Men inte utan en debatt om hur detta ska gå till.
- Jag saknade många frågeställningar. Vad kommer lönen ligga på? Vilka arbetsförhållanden kommer gälla? Heltid? Deltid? Vad kommer att göras för att inte en underordning ska reproduceras?
Vänsterpartisten Camilla Sköld Jansson poängterar vikten av att även se till andra länder som prövat att införa subventionering.
- I Danmark uteblev de positiva effekterna. Exempelvis kvarstod 93 procent av den svarta arbetsmarknaden. Därför beslutade danskarna att endast tillåta subventionering för hemtjänst.
Det är något som även är på gång i Sverige. Regeringen har lagt ett förslag om att kommuner ska ha befogenhet att erbjuda hushållsnära tjänster till äldre. Tjänster som inte behöver behovsprövas. Förändringen beräknas träda i kraft den första juli i år.
Argument för och emot subventionering
Argument för
subventionering
* Den svarta arbetsmarknaden minskar
* Fler människor kommer att betala skatt
* Systemet är självfinansierat
* Jämställdheten ökar då kvinnor frigörs från hemmen
* Positiva effekter på integration då fler arbetstillfällen skapas
Argument mot
subventionering
* Minskar inte den svarta arbetsmarknaden
* Stimulering av den offentliga sektorn ger fler arbetstillfällen
* Subventioneringen är inte behovsprövad
* Modellen bevarar klass- och könsskillnaderna
* Negativ inverkan på integration
Argument för och emot subventionering
Argument för
subventionering
* Den svarta arbetsmarknaden minskar
* Fler människor kommer att betala skatt
* Systemet är självfinansierat
* Jämställdheten ökar då kvinnor frigörs från hemmen
* Positiva effekter på integration då fler arbetstillfällen skapas
Argument mot
subventionering
* Minskar inte den svarta arbetsmarknaden
* Stimulering av den offentliga sektorn ger fler arbetstillfällen
* Subventioneringen är inte behovsprövad
* Modellen bevarar klass- och könsskillnaderna
* Negativ inverkan på integration