Ungdomars utanförskap är enligt Ungdomsstyrelsen en orsak till det bristande förtroendet för partipolitiken.
- I dag står många unga människor utanför arbets- och bostads-marknaden. Detta tillsammans med bristande representation i de politiska systemen leder till minskat förtroende för politiker och till att allt färre förstagångsväljare röstar, säger Lisa Modée, utredare inom nationell och kommunal ungdomspolitik på Ungdomsstyrelsen.
Men Lisa Modeé betonar att ungdomar är intresserade av samhällsfrågor. Däremot är vuxna och de politiska partierna dåliga på att bjuda in och öppna upp för unga människor. I dag har många ungdomar inte det verkliga maktinflytande som regeringen talar om.
- I ett utopiskt samhälle ses barn och ungdomar som en resurs. Det gör de inte i dag, säger hon och tillägger att detta även gäller såväl personer med kort utbildning som dem som står utan arbete eller har utländsk bakgrund.

Men det finns undantag. Lisa Modée berättar om en kommun som gjort skolan till en remissinstans.
- På detta sätt kommer unga människor till tals i kommunens beslutsprocess, berättar hon.
Miljöpartisten Gustav Fridolin menar att unga människor är aktiva i samhällsfrågor - ofta inom områden som inte står på den partipolitiska agendan.
- Det finns ett stort gap
mellan folkrörelserna och partipolitiken. En av anledningarna till att miljöpartiet bildades var att frågor om miljö, feminism, jämställdhet och fred inte diskuterades inom partipolitiken.
Kritiken att politiker inte diskuterar sådant som engagerar unga människor är enligt Gustav Fridolin fortfarande aktuell och bidrar till att politik för många symboliserar ett sorts maktsystem som inte handlar om vanliga människors vardag.
- Det behövs mer rotation i riksdagen. Då blir demokratin levande. I dag har politik blivit ett yrke och inte ett uppdrag, betonar han.

Men platserna i riksdagen är inte öppna för alla. I dag är endast två riksdagsledamöter yngre än trettio år. Och enligt en undersökning gjord av tidningarna Metro och Tromb ser det inte bättre ut inför årets val.
På riksdagslistorna är endast sju procent av personerna på valbar plats under trettio. Listorna domineras av människor i femtioårsåldern. En åldersgrupp som endast representerar en fjärdedel av väljarna.