Fria.Nu

Kärnkraftsavtal utvidgar USA:s makt i Asien

Indien och USA tänker ingå ett kärnkraftsavtal som strider mot välkända säkerhetsaspekter och miljörisker. Kritiker menar också att avtalet stärker USA:s inflytande i Indien och Asien.

- Det ska bromsa upp Kina. Går avtalet igenom erövras nya marknader och stora resurser i Indien, säger Prakash Karat, ledare för Indiens största vänsterparti CPI (M).
I onsdags kom president George W. Bush till Indien för att förhandla med premiärministern Manmohan Singh. Diskussioner om kärnkraftsavtalet inleddes redan den 18 juli förra året, i år ska detaljerna förhandlas. Båda parter säger sig hoppas på en överenskommelse.
Prakash Karat tror att avtalet huvudsakligen är till för att öka USA:s makt över Indien och Asien.
- Försöken till självständig social och ekonomisk utveckling spärras. Bush-administrationen försöker öka sin imperialism bakom en ideologisk fasad av demokrati och fria marknader, säger Karat och fortsätter.
- Avtalet tvingar på Indien USA:s syn på Iran.
Karat får medhåll av Stephen Cohen, författare till boken India: Emerging Power, som är oroad över hur känsliga utrikesrelationer påverkas av avtalet.
- Pakistan kommer att se det som ett försök att göra Indien till Asiens dominerande makt, menar Cohen.
Henry Sokolski, chef på tankesmedjan Non-proliferation Policy Education Center, tror att det går att hitta tryggare, miljövänligare och billigare sätt att utveckla Indiens energi och teknologi.
- Elnätet kan förbättras, kolindustrin omstruktureras och förnyelsebara energikällor kan utvidgas, påpekar han.
Sokolski är inte ensam om att se alternativ till kärnkraften. Asoke Bhattacharya, professor i medieforskning på det ansedda Jadavpur University, tycker inte Indien borde satsa på kärnkraft.
- Indien är en fattig nation. Säkerheten är viktig men också dyr. Därför bör utveckling ske försiktigt. En olycka i ett så tätbefolkat land som Indien drabbar många miljoner människor. Avfallet måste dumpas någonstans, saknas det pengar utnyttjas de fattiga, säger Bhattacharya.
Han är en av få på Jadavpur University som är insatt i avtalet. Indiska tidningar skriver inte om innehållet i avtalet och regeringens informationsspridning är bristfällig.

1968 vägrade Indien att skriva under icke-spridningsavtalet, en internationell överenskommelse om att begränsa spridning och utveckling av kärnvapen. Då utvecklade nationen atombomber av material från den civila kärnkraften. USA fick veta att Indien hade bomberna efter provsprängningarna 1974. USA har sedan dess bestämt nekat Indien att ta del av deras kärnkraftsteknologi. Tills nu.
- USA har märkt att 30 år av sanktioner och moraliska förespråkanden om att inte utöka kärnkraften inte har gjort något för att stoppa, sakta ner eller göra Indiens kärnvapenprogram säkrare. Det är bättre för USA att samarbeta och få kontroll över den stigande kärnvapenmakten, förklarar avtalsförespråkaren Fareed Zakaria i tidningen Indian Express.

Några av de punkter i avtalet som är klara vid denna tidnings pressläggning finns i en rapport från det amerikanska utrikespolitiska institutet CFR, Council on Foreign Relations, som säger sig vara en 'opartisk källa för information och analys'.
CFR menar att det kan bli farligt för USA att utöka Indiens kärnkraft. Det strider mot icke-spridningsavtalet. Premiärminister Singh behöver inte lova något som reducerar vapenproduktionen, avtalet ger rent av stöd till en sådan utveckling.
Enligt CFR ger avtalet USA utökad kontroll av den civila kärnkraften och dess radioaktiva avfall. Det innehåller även krav på att minska riskerna kring produktionen och spridning av teknologi till andra stater.
I gengäld skulle Indien få USA:s hjälp med kärnkraftsteknologi, material, utrustning och kunskap. De kommer även få viktigt bränsle till kärnreaktorerna och nya marknader. 'Indien kommer att bli en betydande aktör internationellt', hoppas Fareed Zakaria.
Miriam Löwenstein
New Delhi

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Chávez segrare i folkomröstning

VENEZUELA Hugo Chávez får ställa upp i presidentvalet 2012. Det står klart sedan 54 procent av de röstande venezolanerna sade ja till den grundlagsändring som medger att en president får väljas för fler än två mandatperioder i följd. Valdeltagandet uppgick till 70 procent.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria