'Få nyheter är viktiga en längre tid'
Nyheter på internet är inte färdiga produkter utan delar av en pågående journalistisk process. Det menar Michael Karlsson, som nyligen disputerade på en avhandling om hur framväxten av nya kommunikationsteknologier förändrar journalistikens villkor. Och hotar att urholka dess trovärdighet.
Onsdagen den 10 september 2003, strax efter klockan 16.00, knivhöggs Sveriges utrikesminister Anna Lindh på varuhuset NK i centrala Stockholm. Möjligheterna till omedelbar publicering gav tidningarnas nätupplagor ett försprång i rapporteringen, och många vände sig till dem för att få information om det inträffade.
Så även medieforskaren Michael Karlsson. I den pågående dramatiken lade han märke till att artiklarna uppdaterades minut för minut och att uppgifterna i dem, om graden av skada och chansen till överlevnad, varierade kraftigt. För den som inte kontinuerligt följde rapporteringen blev bilden av vad som skett helt beroende av vilken version av en artikel man tagit del av.
Insikten blev embryot till avhandlingen Nätjournalistik, som nyligen lades fram vid Lunds universitet. Med utgångspunkt i en studie av de fyra största dagstidningarnas hemsidor - aftonbladet.se, expressen.se, dn.se, och svd.se - behandlar avhandlingen hur den traditionella journalistikens villkor förändras i samband med de möjligheter framväxten av nya kommunikationsteknologier ger. Och även hur dess trovärdighet riskerar att urholkas.
Av hävd består en journalistisk arbetsprocess av tre led - insamling, bearbetning och spridning av material. Men i digitala medier komprimeras dessa till att äga rum nära nog simultant. Något som enligt Michael Karlsson förändrar såväl den mediala produktens innehåll som dess natur.
- Om definitionen av journalistik är en viss form av bearbetning av materialet, så äger väldigt lite bearbetning rum vad gäller nätjournalistik. Och då måste man ifrågasätta om detta är journalistik i vanlig bemärkelse.
För det som publiceras på internet blir ögonblickligheten, snarare än kvaliteten på materialet, det främsta konkurrensmedlet. Toppnyheterna på de undersökta sidorna byttes ut flera gånger dagligen, och föll ofta snabbt bort om det inte fanns någon anledning att uppdatera dem.
- Få saker är viktiga länge, säger Michael Karlsson. Det är stora händelser som tsunamin och bombdåden i London. Vanliga händelser byts ut. Om någonting viktigt händer på morgonen så är chansen stor att det är borta på kvällen. Och det innebär att man får en helt annorlunda bild av vad som hänt under dagen beroende på när man tittar.
Nyhetsvärderingen blir på internet en del av en pågående process, istället för en bedömning som sker innan ett material sprids. Av den anledningen kan händelser som knappt skulle bevärdigas en notis i modertidningen komma att toppa samma tidnings nätupplaga.
Kring middagstid den 10 november 2004 lades exempelvis en ny toppnyhet upp på expressen.se. Under vinjetten 'Just nu' gick det i feta rubriker att läsa om en mystisk explosion som hörts på Järvafältet i Stockholm. Bara timmar senare hade dock nyheten fallit långt ner på sidan. Enligt Michael Karlsson som en konsekvens av det nya mediets inneboende logik.
- Det är det potentiella som styr. Hade folk dött hade det varit en säljande nyhet, men nu kom ingen till skada, och då faller den snabbt enligt nyhetsvärderingen.
Förutom nyhetsvärderingen har de nya medierna även förändrat, och enligt Michael Karlsson till viss del urholkat, delar av den traditionella pressetiken. Om felaktiga uppgifter trycks i ett pappersmedium föranleder det vanligtvis en rättelse nästföljande dag. Men i de artiklar som ligger på tidningarnas hemsidor uppdateras innehållet fortlöpande - utan att förändringar och felaktigheter redogörs för.
- Det är symptomatiskt att nästan alla de här nyheterna förändras på ett eller annat sätt. Ofta är det motstridiga uppgifter som publiceras, och ändras utan att man redovisar förändringen. Och då kan man ju få en helt annan bild av ett händelseförlopp beroende på när man tittar på sidan.
Michael Karlsson menar att internetbaserad media, för den egna trovärdighetens skull, borde redovisa hur redan publicerade artiklar förändras. Men tills det att detta tas i bruk utfärdar han en varning till konsumenter av nätmedia.
- Den logiska konsekvensen av detta är ju att man bör vara ännu mer kritisk till det man får ta del av på internet. Man bör se det som man läser på internet som ett provisorium.