- Visst är det tufft, men vi ger inte upp. Vi kämpar för vår demokrati, säger engelskaläraren Ghasom Jarrar på flickskolan al-Gharbija i staden Jenin på norra Västbanken.

I en månad har hon och kollegorna väntat på lönen för mars månad. Ingen vet när den kommer.

Jenins län är redan hårt prövat, var tredje person är arbetslös och fattigdomsnivåerna är bland de högsta i de ockuperade områdena. Beroendet av de statliga lönerna är därför stort. Många statsanställda är medelklass med visst sparkapital, även om allt fler skuldsätter sig.

- I dag lånade jag pengar av min mor för att klara familjen över påsk och jag handlar på krita i snabbköpet. De vet att jag arbetar och att jag väntar på min lön, säger 42-årige fyrabarnspappan Marwan Al-Antabil i den kristna byn Zababde. I går var vi i Jenin och sålde ett av min frus guldarmband, fortsätter han.

Efter det palestinska valet den 25 januari beslagtog Israel halva den palestinska myndigheten PNA:s månadsinkomster, omkring 60 miljoner US-dollar, i importtullar och moms. Ytterligare en fjärdedel av intäkterna är bidrag som USA, Kanada, Japan och EU fryst inne.

Beslutet varar så länge den nya Hamasregeringen inte bekänner sig 'till icke-våld, erkänner Israels rätt att existera och accepterar existerande avtal' sa EU:s ministerråd den 11 april. Sverige och andra länder lämnar fortfarande bilateralt bistånd bland annat till PNA, men dessa går till särskilda projekt och inte den vanliga budgeten.

Saudiarabien, Qatar, Iran och Kuwait har de senaste dagarna utlovat uppåt 200 miljoner US-dollar i engångsbistånd till PNA, vilket kan köpa myndigheten ett par månaders frist.

Även om PNA nås av en viss finansiering räknar FN:s humanitära kontor i de ockuperade territorierna med att ökad arbetslöshet och fattigdom, sämre skola, vård och omsorg, och mer våld både från Israel och väpnade palestinska grupper kommer bli följden av den ekonomiska blockaden.

Israeliska, palestinska och internationella humanitära organisationer är kritiska. 'Hotet att ställa in biståndet är ännu ett exempel på EU:s fortsatta dubbelmoral i relationerna med Israel och de ockuperade palestinska territorierna', säger den kristna irländska hjälporganisationen Trocáire i ett pressmeddelande.

Sanktionerna mot Hamasregeringen har inte åtföljts av motsvarande åtgärder mot ockupationsmakten Israel, vars fortsatta expansion av bosättningar och konstruktion av en separationsbarriär genom de ockuperade territorierna utgör tydliga brott mot folkrätten.

- Ni ville att vi skulle rösta och lät oss välja Hamas, så varför straffar ni oss för det nu? Har demokrati olika betydelse för olika folk?, undrar Ghasom Jarrar på flickskolan.

Länssjukhuset i Jenin arbetar ännu för fullt, men personalen vet inte hur länge de kan hålla de 123 sängplatserna öppna för de 330 000 människorna som bor i Jenin.

Kvartalsleveransen av medicin och förbrukningsvaror kom i slutet av februari så där råder ingen brist än. Men sjukhusdirektören och barnkirurgen Mohammed Abu Ghali, 48, menar att det inte går att bara se på dagens situation.

- Den ekonomiska situationen har förvärrats i flera år, säger Abu Ghali. Våra problem uppstod inte när Hamas bojkottades.

Ända sedan den andra intifadan bröt ut i september 2000 har den palestinska ekonomin förhindrats från att fungera, skriver FN:s humanitära kontor i en larmrapport härom veckan. Det är ockupationsmaktens Israels 'stängning' av territorierna, med vägspärrar, militära operationer, konfiskerad mark och bygget av ett mur- och stängselsystem som är huvudorsaken till krisen, menar FN.

I takt med att andelen palestinier med jobb i Israel kraftigt sjunkit de senaste åren har fattigdomen ökat och därmed beroendet av de 152 000 löntagarna i den palestinska myndigheten. De försörjer direkt omkring en miljon människor och genom sin konsumtion en stor del av de övriga tre miljonerna palestinier.

Biståndsgivare diskuterar att via olika Världsbanksprogram kanalisera medel till delar av PNA och på så sätt fortsätta att finansiera centrala samhällsfunktioner och till exempel pensioner. Inga scenarier innefattar dock någon lösning för den största personalgruppen i PNA - de 73 000 anställda i 'säkerhetsstrukturerna', bland annat polis och militär.

- Vi jobbar på än så länge. Men det är klart att fler och fler går omkring och tänker på hur de ska försörja familjen snarare än att jaga brottslingar, säger en mellanpolischef i Jenin som vill vara anonym.

Palestinsk polis och militär är redan i dag trängda mellan israeliska militär och rivaliserande väpnade palestinska grupper. Om polisen inte får sina löner befarar FN att dess effektivitet sjunker och kriminalitet och våld gentemot Israel, biståndsorganisationer och utlänningar riskerar att öka.

Andreas Hedfors, Jenin, Västbanken