Aldrig tidigare har så många personer gripits för människorättsbrott begångna under den chilenska diktaturen, 1973–90.

Enligt uppgifter i chilenska medier är 40 av de gripna före detta medlemmar i armén, 30 ex-militärpoliser, tio detektiver, några kommer från flottan och flygvapnet och flera andra är civila. De kommer att åtalas för delaktighet i operation Colombo, som kostade minst 119 regimkritiker livet. Den nuvarande utredningen gäller 42 av dessa mord.

Operation Colombo lanserades 1974 av den chilenska säkerhetspolisen Dina för att skapa dimridåer kring morden på 119 vänsteraktivister, merparten medlemmar i oppositionsrörelsen MIR.

Operationens syfte var att genom desinformation i medierna skapa en illusion av att vänsteraktivister mördade varanda. Mediakampanjen genomfördes i Argentina, Brasilien och Chile.

1975 rapporterade den brasilianska tidningen Novo O’Día och den argentinska tidningen Lea, som bara kom ut med ett enda nummer, att 119 chilenska ”extremister” hade dödats i interna strider eller i uppgörelser med polis i andra latinamerikanska länder. Den chilenska tidningen La Segunda, som fortfarande ges ut i Santiago, publicerade uppgifterna och spred viss förvirring under en kort period, men ganska snart stod det klart att det var Dina som låg bakom.

Chiles nuvarande justitieminister Carlos Maldonado beskrev i veckan operation Colombo som ”ondskefull” och ”vämjelig.”

De högst uppsatta av de utpekade är den före detta chefen för Dina, den pensionerade generalen General Manuel Contreras, som redan sitter i fängelse för andra brott, och de före detta brigadgeneralerna Pedro Espinoza och Miguel Krassnoff. Dinas högsta chefer åtalades 2004 för andra försvinnanden av oliktänkande inom samma operation.

Advokaten Boris Paredes vid inrikesdepartementets program för mänskliga rättigheter, har prisat domare Montiglios beslut och sagt att ”Dina var djupt inblandade i kriminella aktiviteter”.

Omkring 3 000 chilenare dödades och försvann, cirka 35 000 torterades och många gick i exil under general Pinochets 17 år vid makten.

Sergio Laurenti, chef för Amnesty i Chile, tycker att massgipandet är ”mycket goda nyheter”. Han säger att domarens beslut tillsammans med andra domslut och resolutioner som antagits den senaste tiden tyder på en ”vitalisering” av rättsystemets processer för brott som begicks under diktaturen. Men hittills har framgångarna inte varit stora på grund av en ”brist på samarbete från säkerhetsstyrkorna, som har vägrat lämna ut den information de har”.

Pinochet beviljades vid diktaturens slut 1990 åtalsfrihet men förlorade sin immunitet 2005, vilket gjorde att hans ansvar för operation Colombo började utredas. Men den före detta diktatorn dog i december 2006 utan att ha ställt till svars varken för de brott mot de mänskliga rättigheterna som begicks under hans styre eller för den korruption han anklagades för.