Hur ska Perus indianfolk bestämma om eventuella försäljningar av deras mark? Regeringen tycker att det räcker med att majoriteten i ett byråd röstar ja. Indianfolken i de vidsträckta djungelområdena tycker att det ska vara svårare än så. När regeringen körde över dem i slutet av juni och stiftade nya lagar bestämde sig awuajun, wampis och andra ursprungsfolk för att protestera.

Krigsmålade och beväpnade med pilbågar har de blockerat vägar, broar och gasfält sedan den 9 augusti. Regeringen har hotat med att sätta in armén och vägrar förhandla innan ursprungsfolken lämnar gasfälten och häver blockaderna. I sammanstötningar mellan demonstranter och polis har flera indianer skadats och polismän tagits som gisslan.

1993 ratificerade Peru den Internationella arbetsorganisationens konvention 169 om ursprungsfolkens rättigheter. Konventionen tvingar landets regering att rådgöra med indianfolken innan den fattar beslut som berör dem. Det har inte skett och indianledarna anklagar presidenten Alan García för att fatta beslut över deras huvuden.

I veckan röstade ett kongressutskott för att häva de nya lagarna. Möjligen kommer ärendet till slut att hamna hos Perus motsvarighet till konstitutionsutskottet. Under tiden har parterna enats om en tillfällig vapenvila.

Från presidentpalatset skyller man demonstrationerna på nationalistledaren Ollanta Humala – Hugo Chávez närmaste man i Peru. Presidenten Alan Garcías popularitet har minskat under det senaste året och Humala, som kom tvåa i det senaste presidentvalet, anklagas för att försöka lägga krokben för presidenten. Humala har sagt att han stödjer protesterna men förnekar att han skulle ligga bakom dem. Indianfolken själva är trötta på misstankarna om att de går andras ärenden.

– Vi har ingen som helst kontakt med vare sig kommunistpartiet Patria Roja, oppositionen eller Hugo Chávez. De politiska partierna löser inga problem, de skapar bara fler, sa protestledaren Alberto Pizango till peruanska medier.

För president Alan García innebär protesterna ett politiskt nederlag. Han hävdar att de lagar som har upprört ursprungsfolken stiftades till följd av att man har slutit ett frihandelsavtal med USA. Avtalet tvingar Peru att öppna sin inre marknad för utländska investerare. García är en ivrig frihandelsförespråkare och bygger sin ekonomiska politik på avregleringar och ökad handel med omvärlden.

I peruanska Amazonas lever 65 olika etniska grupper med sammanlagt 350 000 personer. Vissa mindre nomadgrupper har fortfarande liten eller ingen kontakt med omvärlden. De stora oljebolagen dras till området eftersom en stor del av Perus naturgasreserver vilar under regnskogen. Vid flera tillfällen har olika indianfolk anklagat bolagen för att skada naturen.

Under de senaste åren har indianorganisationer i Ecuador, Peru och framförallt Bolivia växt sig starka. Deras största framgång är utan tvekan Evo Morales seger i det bolivianska presidentvalet 2005.

Men hittills har det mest handlat om quechua- och aymaraindianer i det andinska höglandet. Ursprungsfolken i Perus djungler är mer utspridda, talar inte samma språk och är betydligt färre till antalet. Därför är det svårare för dem att organisera sig. Men under de senaste två veckorna har de visat att även de har möjlighet att trotsa besluten som fattas i huvudstaden Lima.