Proggen på uppsving
Proggmusiken dog aldrig, om nu någon trodde det. Det var bara den dogmatiska tron på proletariatets revolution som gick i graven. I dag återupptäcker allt fler proggens musikaliska rötter.
Proggen upplever en revival. Nya band föds och gamla återuppstår. Det arrangeras klubbar och festivaler och samlingsplattor och böcker ges ut.
Ett tecken i tiden är klubben Groddar och gräsrötter, som under våren har huserat på Landet en gång i månaden. Band som Sagor & Swing, Gösta Berlings saga och legendariska Träd, gräs och stenar har uppträtt här. Nästa vecka startar höstsäsongen.
– Det är helt klart en nytändning inom proggen, säger Anna Myrsten, 24 år och en av klubbarrangörerna. För oss åttiotalister är 70-talet en lite mytomspunnen tid. Vi är inte vana vid den typen av politisk kamp som fanns då. Det finns förstås även nu, men det är inte allmängiltigt på samma sätt, i dag är det snarare så att man hamnar där genom att umgås i vissa sammanhang.
Visst var många av de band som har kommit att kallas proggband (vänster)politiska. Delar av musikrörelsen ville att musiken skulle vara ett kamporgan, andra betonade musikens befriande kraft. I dag talar både band och arrangörer helst om musiken.
– Proggen var inte någon enhetlig rörelse. Det fanns oerhört många olika uttryck. Att de samsades under samma tak är mer en efterkonstruktion, säger Stefan Kéry, som sedan 1989 driver psykedelia-etiketten Subliminal Sounds.
Proggens inslag av folkmusik och experimentell psykedelia lockar hur som helst ständigt nya lyssnare och utövare. Rörelsens arvtagare i gruppen Gösta Berlings saga fick till exempel mycket fina recensioner internationellt för sin skiva Tid är ljud från 2006. Och tack vare Subliminal Sounds utgivningar av tidigare outgivet material har 1960-talsband som Träd, gräs och stenar och Baby Grandmothers uppmärksammats internationellt.
– Det är fler än någonsin som känner till den här musiken i dag. Och folk är extremt imponerade. När det gäller instrumentalmusiken från den tiden var Sverige verkligt prominent och har fått stort erkännande, säger Stefan Kéry.
Anna Myrsten har inte vuxit upp med ”några hippieföräldrar”, som hon säger, utan har först på senare år upptäckt den psykedeliska musiken. Hon fick idén att starta klubb efter att ha följt med på en proggkryssning på en Finlandsfärja.
– Det fanns inte någon egentlig scen tidigare och det visade sig vara stor efterfrågan. Det är alltid mycket folk på våra klubbar, säger hon.
Etiketten Subliminal sounds – som enklast beskrivs som såväl skivbolag och musikförlag som konsertarrangör – har sedan 1989 spelat en viktig roll för psykedelisk musik. Stefan Kéry har arrangerat klubbar, musikfester – bland annat 30-årsjubileet för Gärdesfesten år 2000, fast på Skeppsholmen som det ursprungligen var tänkt – och filmfestivaler.
1998 arrangerade Stefan Kéry och Dungen-gitarristen Reine Fiske, tillika gitarrist i Träd, gräs och stenar, första upplagan av filmfestivalen Med pupillerna i kosmos. I och med det uppstod en vändpunkt i hur man ser på proggen, menar Kéry.
– Innan dess var det inget man snackade om, det var bara de här skäggen, det var hemskt, de värsta nidbilderna av progg. Proggen var bara ett enda långt demonstrationståg, man fokuserade bara på det politiska. Det känns som att det öppnades upp efter den filmfestivalen, då kunde man börja prata om musiken.
Vad är då progg i dag, om den varken är en enhetlig musikstil eller en politisk rörelse? Anna Myrsten menar att det handlar om en friare, experimentell musik med stort utrymme för jam. Stefan Kéry säger så här:
– Det ska vara tidlöst, genrelöst och... upplöst.
Han menar samtidigt att även den instrumentala musiken, progg utan pamfletter, kan vara politisk.
– Det handlar om frihet, om att öppna upp sig själv. Om den individuella friheten för att alla ska kunna vara fria.
Bakom klubben Groddar och gräsrötter står kollektivet Maharadja. Men något kollektiv i den mening många associerar till 1970-talet är det inte fråga om.
– Det är många som tror att vi bor ihop, skrattar Anna Myrsten. Nej, vi tyckte bara att det var ett bra och passande namn.
Den 31 augusti kl 17 spelar gruppen Raa, en av de första svenska världsmusikgrupperna, på nosag Folkharpa-butiken i Aspudden. Den 3 september kl 20 drar höstsäsongen igång för Groddar och gräsrötter, med Makajodama och Siri Karlsson live på Landet, Telefonplan. Den 24 september släpps Dungens senaste platta, 4.
Proggen kan beskrivas som en kulturell rörelse snarare än en musikalisk genre. Den föddes med den svenska musikrörelsen som uppkom i slutet av 1960-talet och hade sin storhetstid under 1970-talet. Det handlade delvis om en protest mot de förhållanden som rådde inom musikbranschen på den tiden, med till exempel ett ensidigt fokus på ”skval” och rockmusik. ”Spela själv!” blev en viktig paroll för musikrörelsen. De socialistiska inslagen i rörelsen ledde dock till motsättningar.
Man brukar skilja på progg och progressiv rockmusik. Till den senare hör grupper som betonade det musikaliska mer än det politiska.
