Ett år har gått sedan en omfattande utredning av dödsskjutningarna inleddes, men Diallo Sylla har fortfarande inte fått någon information om vem som dödade hennes 14-årige son Kerfalla.

– Jag kunde aldrig tänka mig att han skulle behöva dö på det här viset, säger hon.

Hennes man Sadio Sylla säger att det var poliser som satt i en bil som avlossade skotten. Kerfalla träffades av två kulor, varav den ena i nacken.

– Min enda förhoppning var att hans mördare skulle åtalas. Men vi har väntat i onödan, säger Sadio Sylla.

– Jag har inget förtroende för utredningen. Vi vill bara veta vad som hände. Vi kan förlåta, men måste få reda på sanningen, säger han.

Abdoulaye Diallo, vars 19-årige son dödades i februari förra året, är mindre försonlig. Han säger att han aldrig kommer att få någon ro innan han får veta hur det gick till när sonen dödades, och de skyldiga blir dömda.

– Jag kan inte förlåta. De dödade min son utan anledning. Han var helt obeväpnad, hade inget vapen, någon sten eller ens en påk. Ändå sköt de honom.

Minst 186 människor dödades när polis och militär slog tillbaka mot de demonstrationer och strejker som pågick i landet under januari och februari 2007.

Den nationella utredningen av händelserna har enligt Mounir Hussein Mohamed, som är ordförande för utredningsgruppen, utsatts för flera förhinder av politiska skäl. En anklagelse som landets myndigheter förnekar.

– Vi har inte kommit någonstans utan står på precis samma ställe som för ett år sedan. Detta är oacceptabelt. Problemet är bristen på politisk vilja, säger Mounir Hussein Mohamed.

En talesman för landets armé bad nyligen offentligt om ursäkt för de övergrepp som begicks. Tidigare har även landets arméchef bett befolkningen om ursäkt för övervåldet.

Detta är enligt Amadou Oury Bah, minister med ansvar för nationell försoning, ett tecken på att det verkligen finns en politisk vilja att ta ansvar för det som skett.

– Att militära institutioner ber om ursäkt är ovanligt. Men det finns olika sätt att se på hur rättvisa ska skipas. Vi försöker hitta ett alternativ till den radikala uppfattningen bland offer som går ut på att hämnd ska utkrävas genom att de skyldiga fängslas, säger Bah.

Detta tycks också vara den linje som regeringen förespråkar. Men enligt den politiske analytikern Madani Dia är detta fel väg att gå.

– Premiärministern verkar vilja satsa på att förbättra levnadsförhållandena, medan dödsoffren ska svepas under mattan. Men om han misslyckas med detta riskerar vi att ställas inför en ännu värre situation än den som rådde i början av 2007.

Premiärminister Ahmed Tidiane Souaré är nära allierad med president Lansana Conté, och tillsattes i våras. Han tog då över premiärministerposten efter Lansana Kouyaté, den kompromisskandidat som tog över styret i februari 2007 i syfte att lösa den politiska krisen.

Utredningen av dödsskjutningarna har dock gått lika lite framåt under den nye premiärministern som under den tidigare.

Dustin Sharp vid Human Rights Watch menar att det är hög tid att regimen ser till att ta utredningen på allvar.

– Ett väldigt farligt budskap har gått ut till de väpnade styrkorna – att våld och brist på disciplin är acceptabelt, säger Sharp.

Den lokala människorättsorganisationen OGDH menar att straffriheten riskerar att underblåsa våldet. OGDH:s ordförande Thierno Maadjou Sow har därför uppmanat att en internationell undersökningskommission ska tillsättas för att utreda dödsskjutningarna. b