Miljöorganisationer är framför allt kritiska till att EU hittills inte har genomfört några drastiska åtgärder för att minska utsläppen av koldioxid inom unionens egna gränser. Förra året beslutade EU-länderna att utsläppen av växthusgaser fram till 2020 ska minska med 20 procent i förhållande till 1990 års nivåer.

Men enligt de förslag som lagts fram för att nå dit ska närmare 65 procent av dessa utsläppsminskningar bestå av att EU är med och finansierar miljöutvecklingen i andra delar av världen.

Joris den Blanken från Greenpeace menar att EU:s regeringar kan komma att hävda att de uppnått sina mål trots ”en total brist på inhemska åtgärder” – och tack vare den minskande energiförbrukning som ett antal mildare vintrar fört med sig.

Dessutom menar han att den miljösatsning i andra länder som EU bidragit till är långt ifrån problemfri. Joris den Blanken hävdar att 40 procent av dessa satsningar inte har lett till några verkliga minskningar av utsläppen av växthusgaser.

Vissa EU-länder menar dessutom att de förslag som lagts fram blivit för kostsamma på grund av den globala finanskrisen. En av de fränaste kritikerna mot åtgärderna är den italienska högerkoalition som leds av premiärminister Silvio Berlusconi.

Många företagslobbyister arbetar hårt för att urholka de förslag på åtgärder som EU lagt fram, samtidigt som andra analytiker pekar på att satsningar på miljöskydd även kan vara ekonomiskt sunda. I en tid när arbetslösheten ökar så anser en del bedömare att en stor satsning på förnybar energi och minskade koldioxidutsläpp skulle innebära att en ny enorm marknad öppnar sig.

– För närvarande finns det 150 000 arbetstillfällen inom miljösektorn. Detta skulle med lätthet kunna tredubblas om rätt investeringar görs, säger Sonja Meister från Miljöförbundet Jordens vänner.

Stephan Singer vid Världsnaturfonden, WWF, menar att vissa fattigare länder kan komma att göra mer i kampen mot växthuseffekten än vad EU-länderna gör.

Singer besökte nyligen Kina, som gick förbi USA som världsledande på utsläpp av växthusgaser under 2006. Men samtidigt som utsläppen är enorma i Kina så är landet också världsledande i fråga om investeringar i förnybar energi, och leverantör av många av de solfångare som finns monterade på tyska hus.

Han menar att Kina har börjat vakna upp i klimatfrågan medan Europa fortfarande sover.

– Tanken på EU som ledande inom detta område är nonsens, säger Singer.

Det elva dagar långa mötet i polska Poznan förväntas inte leda till något stort genombrott i klimatfrågan. Förhoppningen är istället att man vid mötet ska lägga grunden inför de förhandlingar som enligt planerna ska leda fram till ett nytt klimatavtal vid miljömötet i Köpenhamn om ett år.

Biståndsorganisationen Oxfam har beräknat att det kommer att krävas motsvarande nästan 390 miljarder kronor om året för att världens fattiga länder ska kunna hantera växthuseffektens verkningar. Oxfam menar att EU borde stå för ungefär 30 procent av de utgifterna, med tanke på de rikedomar som finns inom unionen, men också sett i relation till EU-ländernas andel av de globala utsläppen.

– Världens fattigaste länder har inte förorsakat klimatförändringarna, men det är dessa länder som kommer att drabbas värst och som samtidigt har de sämsta resurserna för att hantera det. Det är uppenbart att Europa har ett stort ansvar i detta, säger Elise Ford från Oxfams avdelning i Bryssel.