Osannolik fabrik i norr
Succén var given när Färgfabriken ynglade av sig förra året. I april öppnade Färgfabriken Norr och 30 000 besökare kom för att se en utställning som presenterade verksamheten sedan starten i Stockholm 1996. Niels Hebert berättar hur det gick till när Östersund fick en konsthall.
I Östersund hade man diskuterat en konsthall sedan 1920-talet utan att komma någon vart. Generationer av politiker hade tvekat.
Men ibland inträffar det osannolika. En dag kom konstnären Jan Håfström in på Lars Bolins galleri i Östersund. Hade han inte gjort det hade Färgfabriken Norr inte funnits. Jan Håfströms galleribesök övergick i middag och Lars Bolin sade – till sin egen förvåning – att ”Östersund är i behov av en kulturell positionering”. Jan Håfström såg till att skapa kontakt mellan Lars Bolin och Jan Åman på Färgfabriken i Stockholm.
Pengarna kom ur lokala och regionala kassor som länsstyrelsen och Sparbanksstiftelsen, men också från staten – Nutek, KK-stiftelsen och Framtidens kultur. Därtill ett stort anslag med EU-medel (19,6 miljoner kronor under tre år).
Så blev Lars Bolin konsthallschef, men efter bara några månader klev han av. Det blev för mycket pappersarbete. Nu är han mer av en projektledare.
Vad som ska hända efter de tre åren vet ingen.
Turbulensen kring Jan Åmans avgång som chef för Färgfabriken i Stockholm och dess skakiga ekonomi ser inte ut att påverka Östersundssatsningen. Lokala och regionala parter står starka. Även Statens kulturråd – i vars styrelse Jan Åman var på väg att ta plats – kommer med all sannolikhet att stötta Färgfabriken Norr i framtiden.
För åtta år sedan sadlade Lars Bolin om från mackföreståndare i Hackås till gallerist i Östersund. Han gillar det mesta i konstväg, från folkkonst till samtidskonst. Konstintresset är stort i Jämtland. Det finns många konstnärer där ute i glesbygden.
– De strävar på utan att bli uppmärksammade. Jag brukar kallas dem ”unsung heroes”, säger Lars Bolin.
Han är övertygad om att Färgfabriken Norr ökar Östersunds anseende på många sätt, men att den också kan bidra till att skapa mer spänning i staden så att unga människor väljer att bo kvar. Det finns värden i en lokal identitet. Inte så att Jämtland med egen flagga skulle vara bättre, men en region som inte liknar Borås, Bryssel eller vilken plats som helst i den globala likformighetens tristess är attraktiv.
– Jag vet internationellt kända konstnärer som hellre ställer ut i en liten stad som börjar på ett O med två prickar än i Stockholm.
Färgfabriken Norr ska, liksom systerfabriken i Stockholm, vara mer än en konsthall. I det regionala perspektivet finns tvärkontakterna med Trondheim och Finland på andra sidan Bottenhavet. I det globala kan Östersund vara en del i sökandet efter ett framtida välfärdssamhälle, en kreativ stad som drar till sig idéer och människor.
Det blev många resor till Stockholm för Lars Bolin innan han kunde stå på trappan till det gamla gymnastikhuset i det som varit regementsområde i Östersund och välkomna besökarna till Färgfabriken Norr. Det gjorde han varje dag.
– Ibland när jag for hem från Stockholm i sommarnatten tänkte jag på en berättelse om en tjej från Borgvattnet som gjort succé i Tokyo eller New York, och när hon fick frågan hur det började, svarade hon: ”Färgfabriken Norr förändrade mitt liv.”
