Vänsterpartiets visioner för kulturen består i en ambitiös, 34-sidig programförklaring som radar upp satsningar på nära nog alla kulturområden. Tryggad försörjning för kulturarbetare, treåriga anslag för sceninstitutionerna, en nationell scen för barn- och ungdomsteater, fördubblat belopp till frigrupperna, en säkring av studieförbundens närvaro i alla kommuner, bland mycket annat.

Nytt sedan tidigare är att partiet kräver en egen kulturlag. ”Lagen ska slå fast att kulturen är ett offentligt ansvarsområde i likhet med skolan, socialtjänsten eller försvaret”, står det bland annat i programmet. Kulturens innehåll ska staten dock hålla sig utanför, den ska utvecklas ”efter sina egna förutsättningar”.

– Det här är ett sätt att lyfta kulturens status, berättar Siv Holma, riksdagsledamot och vänsterpartiets kulturpolitiska talesperson. Det handlar om att man klarlägger samhällets ansvar, på nationell, regional och lokal nivå. Det är oerhört viktigt.

Hur lagen rent praktiskt ska genomföras är en fråga för den rödgröna koalition Siv Holma hoppas ska vinna nästa val, men det har fungerat i Norge, ett land som också fungerar som inspirationskälla i det här fallet.

– Man kan diskutera hur man ska formulera det, men i dag är kulturen ingen lagbunden verksamhet i till exempel kommunerna. Kulturen är det som först får stryka på foten när det är dåliga ekonomiska tider. Det är bara att titta på vad som hände under och efter 90-talet. Det var knappt så att man orkade höja upp till den nivå som man dragit ner från, säger Siv Holma.

En annan nyhet är punkten ”Vår historia, vårt kulturarv”. Vänsterpartiet vill ha fri entré på statliga, regionala och kommunala museer och museerna ska bistås med ”genus- och klassperspektiv på deras arbete”. Man vill också inrätta två nya museer, ett kvinnohistoriskt och ett immigrationshistoriskt, och ”regionala och lokala museer uppmuntras att skildra folkets arbete och liv”.

– Kulturarvet handlar inte bara om etablissemangets kultur, utan om hela folkets, säger Siv Holma. De fattigas, de röstlösas. Det är viktigt att ha ett klassperspektiv på historien. Många har tappat den historia som ligger oss ganska nära. Till exempel hur välfärdssamhället har kommit till, det är inget som har kommit av sig självt.

Är det en eftergift till borgarna att ni börjar använda begreppet kulturarv?

– Nej, jag har alltid tyckt att arbetarrörelsens historia är viktig. Men det är väl det att vi vill vidga begreppet kulturarv, det är inte bara museerna utan det borde handla om hela folkets historia.

Vidare vill partiet ”slå vakt om en oberoende och självständig och därmed avgiftsfinansierad radio och TV”. Bevara public service, alltså. Däremot säger programmet ingenting om hur man ska stävja utvecklingen mot det allt mer likriktade medielandskapet, till exempel genom lagstiftning mot mediekoncentration.

– Vi har diskuterat medias makt mycket under arbetet, men kände att det är en för stor och viktig fråga som bör belysas särskilt i ett mediepolitiskt program, säger Siv Holma. Det måste vi ta tag i ordentligt.

Hur de kostsamma förslagen ska finansieras är inte helt klart. Siv Holma betonar att det rör sig om ett program.

– Vi är visionära, vi kallar det här för Kulturkompassen, det är en inriktning. Det är alltid svårt att sätta en prislapp när man gör långsiktiga program.

I en partimotion i höstas föreslog partiet en miljard plus 10 procent mer i kulturbudget.

Vänsterpartiets kulturpolitiska program kommer senare i januari att finnas tillgängligt för nedladdning på partiets hemsida.