– Den nya grundlagen tar hänsyn till Bolivias kulturella mångfald. Den låter det västliga, liberala tankesättet samleva med indianbefolkningens traditioner och livsstil, säger César Navarro, ledare för regeringspartiets MAS parlamentsgrupp.

Bolivias 36 ursprungsfolk är den nya författningens ”vinnare”. Indianska moralbegrepp upphöjs till statlig norm, ursprungsfolken erkänns som ”nationer” och speciella valkretsar kommer att garantera indianska parlamentsledamöter. Det kommer även att finnas en ”ursprungsfolkskvot” i konstitutionsdomstolen, valmyndigheten och andra statliga organ.

På det ekonomiska planet får staten en framskjuten roll med uppgift att styra ekonomin.

– Förut kunde staten bara investera i infrastruktur, som till exempel vägar, utbildning och bevattning. Nu tillåts staten satsa på produktion för att tjäna pengar, som sedan kommer att omfördelas på ett rättvist sätt, förklarar Navarro.

Författningsförslaget vann söndagens folkomröstning med runt 60 procent av rösterna på nationell nivå. I västra Bolivia, där befolkningen har ett starkt påbrå från indiankulturerna och MAS har sin väljarbas, vann ja-sidan med hela 75 procent.

I östra Bolivias lågland var det andra tongångar. Mellan 57 och 70 procent röstade nej. Statsvetaren Reymi Ferreira i Santa Cruz anser att oppositionen är splittrad i två läger.

– En del motsätter sig regeringens statsfixerade ekonomiska politik. De vill se satsningar på det privata företagandet istället för statliga lösningar. Men den största delen av nej-väljarna känner att regeringen försöker påtvinga dem andinska värderingar och symboler. Här i östra Bolivia har vi inte samma rötter i indiankulturerna som de har i Anderna. Men vi har en stark regional kultur som regeringen ignorerar fullständigt.

En av knäckfrågorna under arbetet med den nya grundlagen var om en president ska kunna ställa upp till omval. Till slut tilläts omval, men bara en gång. Fram tills nu har presidenterna tvingats vänta en mandatperiod innan de har kunnat ställa upp på nytt.

– MAS-partiet behöver en stark ledare som Evo Morales. Utan Morales skulle MAS inte finnas. Möjligheten att låta honom ställa upp till omval var en viktig anledning till att grundlagen skrevs om. Med Morales som kandidat och de nya indianska valkretsarna, som kommer att ge regeringspartiet uppåt 30 parlamentsledamöter, kommer MAS garanterat att sitta kvar vid makten, hävdar Ferreira.

De sista veckorna före folkomröstningen bombarderades bolivianerna av tv- och radioreklam. Nej-sidan anklagade förslaget för att tillåta homoäktenskap och abort – otänkbarheter i det konservativa Bolivia. Ja-sidan svarade snabbt med att bara äktenskap och samboförhållanden mellan en man och en kvinna tillåts i författningen. Abortfrågan blir däremot hängande i luften. Grundlagen skyddar allas rätt till liv, men anger inte om livet börjar vid befruktningen eller inte.

En annan viktig förändring är att den bolivianska staten sekulariseras. Den förra författningen tvingade staten att upprätthålla och förorda den katolska tron.

Bolivianerna kan räkna med ett långt efterspel till folkomröstningen. Ett stort antal lagar måste stiftas för att den nya författningen ska fungera. Oppositionen kan försöka sätta käppar i hjulet både i parlamentet och i östra Bolivia. Många ledare i öst hotade med att inte acceptera grundlagen om ”nej” vann i deras regioner, vilket alltså skedde.

– Låt oss sluta en politisk pakt som respekterar såväl vår kultur som er, föreslog en av oppositionsledarna i östra Bolivia när valresultatet stod klart.

Men Evo Morales erbjöd inte förhandlingar i sitt segertal utan nöjde sig med att tala om ”samordning” mellan centralmakten och de regionala regeringarna för att sjösätta den nya grundlagen.

Folkrörelser som stödjer regeringen har hotat med blockader och protestmarscher om oppositionen i parlamentet inte hjälper till att införa den nya författningen. De har bland annat föreslagit att flytta fram de allmänna val, som enligt grundlagstexten ska hållas december, till juli. Tanken är att sopa bort oppositionens övertag i senaten och nå egen majoritet i båda kamrarna.