– Det är folket som bestämmer. Jag lovar att acceptera en valförlust och jag hoppas att oppositionen också kommer att göra det om vi vinner, sade Hugo Chávez till tv-kanalen Venevisión.

Presidentens uttalande är ett försök att lugna stämningarna. Valspurten har blivit våldsam, bland annat har polisen satt in tårgas mot våldsamma Chavezmotståndare vid flera demonstratiner och i söndags kastades en handgranat mot oppositionspartiet Acción Democráticas högkvarter i Caracas.

I slutet av 2007 röstade venezolanerna knappt nej till ett paket grundlagsreformer, bland annat obegränsat antal omval till presidentposten, sextimmars arbetsdag och en riksbank styrd av de folkvalda. Nu gör Hugo Chávez ett nytt försök att stryka paragrafen som tillåter endast ett omval till presidentposten. Om det blir ”nej” imorgon skulle Chávez tvingas lämna makten år 2013. Blir det istället ”ja” kan Chávez fortsätta som president så länge han har folkets stöd.

Omvalet är viktigt för regeringspartiet eftersom ingen klar kronprins eller kronprinsessa finns. Rörelsen hålls ihop under den starke Chávez som i praktiken bestämmer det mesta inom både staten och regeringspartiet.

Folkomröstningen 2007 var Hugo Chávez första valnederlag. Bara ett år tidigare hade han blivit omvald som president med hela 63 procent av rösterna. I december förra året gick oppositionen framåt i lokalvalen och vann flera av de största provinserna. 18 av landets 23 provinsguvernörer är Chávez-trogna, men över 40 procent av befolkningen bor i regioner som styrs av oppositionen.

Situationen i landet är i dag sämre än 2007. Kriminaliteten är mycket hög, till exempel har antalet mord och kidnappningar mer än fördubblats sedan Chávez blev president för tio år sedan. Många venezolaner är besvikna på presidenten och anser att han inte tar problemet på allvar. Till exempel hävdade Chávez i en intervju med CNN att Venezuela är ett säkert land att leva i.

Finanskrisen har fått oljepriset att rasa från toppnoteringen på över 140 US-dollar per fat till bara drygt 40 US-dollar. Om priset ligger kvar på samma nivå kommer landets positiva handelsbalans plötsligt bli negativ. Regeringen kan i värsta fall tvingas se över de så kallade ”missionerna” - sociala program som ger bland annat utbildning och sjukvård till fattiga.

Missionerna är en viktig förklaring till Chávez popularitet bland de sämst ställda venezolanerna. Som ingen tidigare president har han fördelat oljeinkomsterna nedåt, till de breda folklagren, genom sociala satsningar.

Ett annat huvudbry för regeringen är den skenande inflationen. 2008 steg priserna med runt 30 procent och matpriserna med hela 40 procent. De sinande oljeinkomsterna innebär dollarbrist. Företagen som importerar varor och mat kan därför bli tvungna att köpa dollar svart betydligt dyrare än den officiella och statskontrollerade dollarkursen. Det kan leda till tomma hyllor i butikerna eller än högre priser.

Oppositionen liknar Chávez med en pajas när han låter sitt egocentriska och personliga sätt att utrycka sig få fritt spelrum. Han hävdade till exempel att det luktade svavel – som om det rörde sig om Hin Håle själv - efter George Bush anförande i FN:s plena 2006. Chávez försvarare menar att det är just presidentens sätt att tala – enkelt, humoristiskt och folkligt – som har gjort honom populär bland den stora majoriteten fattiga och lågutbildade venezolaner.

Bara en vecka före folkomröstningen hoppade en ny, och dessutom kvinnofientlig, groda ur presidentens mun. Under en ceremoni på årsdagen av Chávez misslyckade kuppförsök 1992 sade presidenten att kvinnorna som samtidigt demonstrerade för nejsidan i Caracas inte får tillräckligt med uppmärksamhet från sina makar.

– Har oppositionens män glömt sina kvinnor? Får de ingen kärlek?

Under 1990- och 2000-talet (se faktaruta) har flera latinamerikanska presidenter lyckats införa grundlagsändringar för att tillåta omval. Vid samtliga tillfällen har presidenterna även lyckats bli omvalda. Omvalsförespråkarna hävdar att väljarna har rätt att låta en ”duktig” ledare sitta kvar vid makten. Kritikerna menar att omval leder till maktkoncentration och att en sittande president kan använda statsapparaten till sitt förfogande under valkampanjen.