– Jag förlorade ett rättsfall och sedan förlorade jag min inkomst. Det slutade med att jag blev bostadslös, berättar en 49-årig kvinna som med hjälp av organisationen Take back the land nyligen flyttat in i en tom fastighet i Miami.

Hon säger att hon inte känner några samvetskval för att hon bor i ett hus som egentligen tillhör banken.

– Bankerna är också ansvariga för att många människor har hamnat i ekonomiska svårigheter den senaste tiden. Jag känner inget dåligt samvete för deras skull. Jag antar att jag kom på ett sätt att råna banken utan att ta deras pengar.

Bostaden har gett henne möjlighet att komma på fötter. Hon hoppas kunna spara ihop tillräckligt mycket pengar för att ha råd med ett eget boende och bil.

Take back the land har redan installerat sju familjer i intecknade bostäder i Miami i Florida. Hittills har myndigheterna knappt blandat sig i, de hänvisar till att det är upp till ägarna av fastigheterna – bankerna – att agera. Vid ett tillfälle tvingade polisen en familj att lämna en fastighet, men aktivister hjälpte dem då att bosätta sig i en annan, av de tusentals fastigheter, som står tomma. Fyra av de sju familjerna har, med hjälp av pengarna de sparat ihop under de månader de levt som ockupanter utan att betala hyra, kunnat flytta vidare till bättre boenden.

Att Take back the land kunnat agera relativt ostört tror talespersonen Max Rameau dels beror på att myndigheterna skulle uppfatta det som oklädsamt att jaga utsatta familjer, dels att de helt enkelt inte har råd att göra det.

– De lokala myndigheterna har egna budgetproblem och kommer inte ha råd att åka runt och spela bankernas räddare.

Enligt Max Rameau hämtar organisationen inspiration från bland annat de brasilianska jordlösas rörelse Movimento sem terra, MST, och sydafrikanska Landless people’s movement. Han tror att husockupationer är ett fenomen som kommit till USA för att stanna.

– Om fem år kommer det att vara väldigt vanligt, för villkoren för att leva i USA blir allt sämre. Det här är priset människor får betala för globaliseringen. Den har utlöst en nedåtgående spiral som vi nu ser effekterna av.

– Det som händer nu är att vi rör oss mot en social kollision mellan två rättigheter, eller upplevda rättigheter. Människors rätt till bostad och företagens rätt till vinst. Dessa två är ömsesidigt uteslutande.

Också i Minneapolis har vräkta familjer flyttat in i utmätta hus – där med hjälp av nätverket Poor people’s economic human rights campaign, som under de senaste nio månaderna hjälpt hundratals familjer att flytta in i intecknade hus. Senast på alla hjärtans dag annonserade nätverket att det hjälpt ett dussintal familjer att ockupera nya hem. Samordnaren Cheri Honkala säger att liknande initiativ finns över hela USA.

– Vi arbetar på samma sätt i Kalifornien, Illinois, Louisiana, Mississippi och Ohio.

Om familjerna inte skulle få möjligheten att flytta in i hus som står tomma, tvingas de bo i sina bilar eller hos släktingar. Många familjer skulle splittras, menar Cheri Honkala.

Även i den amerikanska kongressen diskuteras bostadskrisen. Marcy Kaptur, demokratisk ledamot från Ohio, har uppmanat alla sina väljare att vägra lämna sina hus även om de blir vräkta.

– Jag säger till det amerikanska folket, bli ockupanter i era egna hem! Lämna inte era bostäder, sa hon nyligen inför kongressen.