Genom att följa hur utlandsfödda personer har flyttat under perioden 1998–2006 har en rapport kunnat tas fram vid Uppsala universitet. Den visar på minskad boendesegregation i Stockholmsområdet.

– Största skillnaden är att det sker stor spridning från kärnområdena. Segregationsindexet faller och det är delvis en följd av att fler invandrare flyttar in, säger Roger Andersson, professor vid Institutet för bostads- och urbanforskning.

Segregationsindexet tas fram genom att jämföra hur stor andel av en viss grupp som bor i varje basområde jämfört med länets totalbefolkning. Under 1998–2006 minskade segregationen i 63 av de 72 nationaliteter som studerades. Det innebär att utlandsfödda i större utsträckning väljer att bosätta sig i bostadsområden med fler svenskfödda.

Men rapporten visar också att de socioekonomiska skillnaderna består och förtydligas. Alltså att de ekonomiska klyftorna mellan olika bostadsområden ökar.

– Fattiga områden halkar efter medan de rika drar ifrån. De här områdena har varit små tidigare och nu vuxit. Folk tar mer hänsyn till de faktorerna och det påverkar hur man ser på staden. De får en bild av stan och väljer att inte bosätta sig i sådana områden. Det blir en ond cirkel. Eller, som man kan säga, segregation föder segregation, säger Roger Andersson.

Han menar att det är svårt att säga hur den här utvecklingen fortskrider i framtiden eftersom det exempelvis beror på hur politikerna väljer att arbeta med frågan. Även om segregationen vad gäller utlandsfödda nu minskar är det fortsatt integration på en större skala som krävs för att minska de ekonomiska klyftorna.

– Det krävs långsiktiga program då det bestäms hur den framtida staden ska byggas. Det är inte alltid enkelt att lösa sådana problem men på kort sikt är det var nya flyktingar hamnar som är avgörande. Om man öppnar portarna i andra områden får man mindre segregation, säger han.