Rapparna Ballistic, Ebbot och Mollgan har existerat som Middlesex i fyra år. Gruppnamnet är för övrigt hämtat från deras favoritfilm Donnie Darko. Att folk allt som oftast kopplar namnet till Jeffrey Eugenides queer-roman Middlesex funkar det också. Att gå egna vägar och vara något som är svårt att definiera – som huvudpersonen i romanen – tilltalar bandet, berättar Oskar Schwarz, med artistnamnet Mollgan, som gör beats och skriver refränger till låtarna, och som dessutom står som producent till nya singeln Integritet.

På senare tid har det börja hända saker för bandet. Nu är det inte längre fritidsgårdar som erbjuder scen för Middlesex. När bandet nu släpper sin första singel är det efter att ha gjort oräkneliga spelningar på festivaler och klubbar och därigenom arbetat upp ett gediget renommé som en grym liveakt.

Mottot för Middlesex är att göra musik som är äkta för dem själva. Och med detta menar de att inte enbart göra en försvenskad version av en amerikansk företeelse.

– Vi vill rappa om sånt som berör oss, göra sån musik som vi själva kan relatera till. Därför kommer du aldrig höra oss rappa om bling bling, eller att vi är gangsters i New York, vi tänker inte låtsas vara något vi inte är. Vi rappar på svenska. Det är vårt språk och det som vi behärskar bäst. Sen vill vi skriva och berätta om saker som vi kan relatera till. Hiphop ska vara äkta för en själv,

”Jag är lite av dirigenten”, säger Oskar, och påpekar att han vill att vi ska använda deras artistnamn i artikeln.

Mollgan berättar att allt kan hamna i anteckningsblocken när de skriver låtar.

– Vi vill sätta ord på sånt som händer i våra liv och i Sverige. Det kan lika gärna handla om FRA, som i nya låten Integritet, för att andra gånger handla om det klassiska ämnet kärlek. Det personliga och politiska går hand i hand, påpekar Mollgan.

De vill inte beskrivas som ett politiskt band, men betonar att de är ett band med starka åsikter. Men lika viktigt är det att skapa bra musik – och att det går att dansa till Middlesex.

De har utvecklats livemässigt genom att sångerskan Cecilia Dumbuya har blivit en i gänget. Från att tidigare ha utgått från beats har de nu fetat till livesoundet genom bassisten (Eric Oskarsson), gitarristen (Apan), saxofonisten (Willy Wong) och trummisen (Johan Höglund). Dessa begåvade musiker snodde Middlesex av den amerikanska artisten Mercies May när de agerade förband åt honom på en turné.

Mollgan hymlar inte med att det är live som bandet trivs bäst, och att det är där de kan få utlopp för sin lekfulla attityd. Närmast på spelschemat står releasespelningen på Sticky Fingers. Att stället är ett klassiskt rockhak är inget som skrämmer. Bandets rutin att spela live gör att de inte är rädda för utmaningar.

– När vi besökte festivalen Dragon Fly i Falköping förra året var det bara britter i publiken. Konstigt nog funkade det ändå.

– Vi får alla att dansa, oavsett om det är svartrockare i publiken, skrattar Mollgan.