Diplomaktion mot jätteräkor | Stockholms Fria
Stockholms Fria

Diplomaktion mot jätteräkor

Tsunamin 2004 är ett slagord som aktionsgruppen mot jätteräkor använder då de ska påverka restauranger att bojkotta jätteräkorna. De höga dödstalen berodde på odlingen och konsumtionen av just jätteräkor.

– De flesta vet inte alls om det. På en plats dog fyra personer medan på en plats lite längre bort, med lika många invånare, dog nästan 10 000 människor. Det berodde på att mangroven hade skövlats där, säger Gudrun Hubendick som är med i aktionsgruppen.

Mangroveträsken är en biotop som fungerar som erosionsskydd mot flodvågor. När man odlar jätteräkor krävs dammar som förstör mangroveträsken.

Aktionsgruppen mot jätteräkor startade 2005, ett år efter tsunamikatastrofen. De arbetar på lokal nivå i Stockholm, inom Naturskyddsföreningen, för att sprida information och stoppa konsumtionen av jätteräkor.

Gruppen består av ett 30-tal personer men i månadsmötena deltar ungefär 10 personer. En del av arbetet är att påverka restaurangägare att ta bort jätteräkorna från menyn. Bland annat har Naturskyddsföreningen fått Scandic att plocka bort jätteräkorna, på sina restauranger i hela Norden.

– De som är svårast att påverka är sushirestaurangerna och de som är lättast att påverka är mindre restauranger. När det är mindre restauranger kan ägaren ha ett personligt engagemang. Men det kan också vara så att större restauranger vill skapa sig en slags miljöprofil, säger Gudrun Hubendick.

På onsdagen gick aktionsgruppen på diplomvandring på södermalm. Två och två går de in i restaurangerna för att informera ägarna om jätteräkor, och konsekvensen av att servera dem.

Om ägaren bestämmer sig för att bojkotta jätteräkorna får de ett diplom. Under den förra vandringen lyckades aktionsgruppen få 10 restauranger att sluta servera jätteräkorna.

– Målet är att bevara mangroven vilket är väldigt viktigt också för klimatet då vi kan räkna med fler stormar, cykloner och tsunamis liksom att havsnivån höjs i framtiden. Och därför vill vi minska konsumtionen av räkorna.

Gudrun Hubendick menar att många är väldigt omedvetna då det gäller problemet med mangroveträsken och odlingen av jätteräkorna.

– Många är positiva och intresserade då vi kommer till restaurangen men de flesta vet inte alls om det och att det är ett problem. Det gäller att fler tar ansvar och inte bara konsumenterna utan också livsmedelskedjor, importörer och restaurangägare.

Hon tror att problemet att frågan inte har lyfts upp beror på att många tjänar mycket pengar på att sälja jätteräkor.

Flera matvarukedjor har också använt sig av miljömärkning på jätteräkor men även det motarbetar aktionsgruppen.

Deras budskap är att det inte finns några miljövänliga jätteräkor.

Aktionsgruppen pekar inte heller bara på miljösynpunkterna då det gäller jätteräkor utan också de mänskliga rättigheter och ekonomin för de som lever på exempelvis att fånga fisk i mangroveträsken.

Förutom diplomvandringarna så anordnar aktionsgruppen också aktivitetsdagar då de bjuder in föreläsare. Om ungefär en månad ska de ha ett möte då de bjudit in importörer, livsmedelskedjor och kändiskockar för att diskutera vem som bör ta ansvaret.

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Hon blev hånad på asylboendet

Sirwan sökte asyl i Sverige men blev illa bemött av andra asylsökande. Nu hoppas hon på ett särskilt hbtq-boende för flyktingar.

© 2021 Stockholms Fria