Stockholms Fria

Lovande konstvår utan ståhej

Ont om skandaler, men många verk utöver det vanliga. Niels Hebert har kollat in konstvåren och ser fram emot utställningar på Magasin 3, Liljevalchs, Haninge konsthall och Millesgården.

Du med smak för möbler i brunt kan titta in på Haninge konsthall, bensinstations-freaks rekommenderas ett besök på Moderna museet och den som gillar det som är lite eljest kan se fram emot ett besök på Liljevalchs. Annars tycks konstvåren 2010 innehålla få högintressanta utställningar eller möjliga skandaler (om inte brottsliga studenter slår till).

Ändå börjar det lovande med After hours i SE-Banken vid Sergels torg. Där i bankfönstret blir det föreställningar om kvällarna till och med den 31 januari med Moderna dansteatern, som utför verk av konstnären Mats Hjelm i koreografi av Dorte Olesen. Frågan är ju klassisk: Vad händer på banken efter klockan tre? Vi väntar på svaret!

Sedan hoppas jag än en gång på Magasin 3.

Det har blivit tunnare med riktigt bra utställningar där, men med Maria Nepomuceno (23/1–6/6) och Tom Friedman (5/2–6/6) är utsikterna lovande. Maria Nepomuceno, som kommer från Brasilien, vill i sin konst ”färdas från vår kulturs början till nuet” genom att ge traditionellt hantverk nya former.

 

Tom Friedman har gjort ett självporträtt i form av en motorcykelolycka där har ligger i bitar i en blodpöl, skulpterat i tvål, samt gjort verk av pennor, spagetti, toapapper och tejp. Hans konst uppstår ur det vardagliga, men avslöjar samtidigt att det inte finns något ”vardagligt”.

Supermarket, i år på Kulturhuset 19-21/2, utlovar över 60 utställande konstnärsdrivna gallerier från 24 länder. Årets tema är dokumentationen kring konsten och varför den har blivit så viktig. Supermarket bjuder dessutom på performance. I år satsar man också på Super-tv, en ”hemgjord” kanal på nätet. Supermarket startade 2007 som en reaktion mot den kommersiella Market (på Konstakademien samma helg). ”Market Emerging” ingår där – för ”den unga och hungriga skandinaviska konstscenen”. Nej, det är inte alltid lätt att få ihop till brödfödan...

 

Liljevalchs stretar på med Vårsalongen. Den öppnar den 29/1 och är den största jurybedömda utställningen i Konstsverige. Det är bara det att Liljevalchs rätt ofta byter spår, så det är oförutsägbart. Även i år visas Ung Vårsalong, med verk av gymnasieelever i Stockholm.

Rita Lundqvist är lika originell som traditionstrogen och hennes måleri på Liljevalchs (17/4) är något att se fram emot. Det gäller också utställningen därpå: Eljest – ett annat slags konst. Den kallas också L’Art Brut, men folkkonst är det, skapad ur nödvändighet.

 

Moderna museet uppmärksammar med start 13/2 Lee Lozano (1930–1999), som arbetade i skuggan av en mansdominerad konstscen i New York. Hon målade figurativt med kropp, sexualitet och våld i förgrunden, men övergick sedan till att skapa monumentala målningar av verktyg.

Om hon ska ses som alibi ska vara osagt, men efter henne kommer en av dessa män, en av popkonstens ”founding fathers”: Ed Ruscha, född 1937. Han är gediget känd – bland annat för sina målningar innehållande ord och fraser och för sina fotoböcker som Every building on the Sunset Strip och Twentysix gasoline stations efter den mytomspunna Route 66.

 

Få kan måla en spade, ett bröd, en hatt eller en högaffel som Evert Lundquist (1904–1994). En utställning med hans verk visas från och med i dag på Moderna museet (t o m 11/4). Evert Lundquist hade stort inflytande över svensk 1900-talskonst både som målare och som professor på Konsthögskolan.

Vad händer om beställaren är sex år? Det undrar Färgfabriken med utställningen Building blocks (24/4–12/9), där arkitekter ska redovisa vad de unga uppdragsgivarna har önskat sig i husväg.

Alla medverkade i Pushing the limits (t o m 7/2) på Stockholms läns museum i Dieselverkstan i Nacka är aktivister. Unga i Georgien, Israel och Palestina berättar om en konfliktfylld vardag. De driver samtalsgrupper och gynekologiska mottagningar, är engagerade i flyktingfrågor och ordnar möten över konfliktgränser.

 

I Nacka konsthall i samma hus som Dieselverkstan visas Jessica Faiss videoverk Solace 17/1–7/3. Det är något helt annat – en färd genom landskap utan ärende.

Riktigt intressanta låter Michael Johanssons möbelskulpturer i Haninge konsthall. Han kallar utställningen Fyrahundra nyanser av brunt.

Hur Rethink Kakotopia på Tensta konsthall (20/2–10/4) ska funka kan man undra, med 30 verk av olika konstnärer ”som alla på sitt egna sätt gör kopplingar mellan konst, kultur och klimatförändringar”. Millesgården har ett starkt program med intressanta skulptörer som Bianca Maria Barmen Kohn (20/2–11/4) och granitmästaren Clas Hake (24/4–29/8).

 

Slutligen, den som vill pröva själv kan lämna in en eller flera akvareller till Väsby konsthall i Upplands Väsby. Då kan man komma med på en jurybedömd salong som pågår 24/4–23/5.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Jakt på kopians väsen

Den amerikanska konstnären Elaine Sturtevant har i över 50 år kopierat andras konstverk. Själv talar hon om att repetera. På Moderna museet i Stockholm kan man nu se välkända verk av Wahrol, Beuys eller Duchamp – som hon gjort!

Kolonialismen – en överlevare i det nya Europa

På Index i Stockholm rotar Runo Lagomarsino bland kolonialismens tecken och tänkesätt. Han har också tapetserat om galleriet och väggarna är nu starkt rosa. Tapeterna är ett av verken, men mönstret är format av den spanske conquistadoren Pizarro, som på 1500-talet erövrade Inkariket.

Utflykt i okända världar

Den finska konstnären Eija-Liisa Ahtila är en internationellt framgångsrik filmare som arbetar med skådespelare, till vilka hon räknar djuren som medverkar. På Moderna museet kan man nu se hennes utställning Parallella världar. Många av Athilas verk visas i flera projektioner i ett rum. I dessa flerkanaliga filmer ligger en del av hennes landvinningar: vi ser en människa, samtidigt som vi ser vad hon ser och dessutom något i det rum hon befinner sig i. När uppmärksamheten flyttas från en projektion till en annan känns det som poesi eller dans. Rum och tider blandas samman och drömmar rör sig obehindrat genom vardagliga scener. Detta obehindrade är Ahtilas konstnärliga styrka.

Kitschig Vårsalong med få ljusglimtar

Ibland blixtrar det till när verkligheten kopplas till konsten. Ett fint exempel är Ruben Wättes västar Samhällsproblem, ett av de ganska få intressanta verken på Liljevachs vårsalong 2012. Ruben Wätte har stöpt om MC-gängens skinnvästar och gett tuffa och hårda symboler anpassade till tänka personalvästar för Migrationsverket (en vakande kobra), Försäkringskassan (örn angriper person i rullstol) och Arbetsförmedlingen (handklovar, gem och pennor). Ruben Wätte bor i Järna och studerar på Konstfack i Stockholm.

Konst som utforskar solidaritetens gränser

Med filmen och konsten som verktyg undersöker Konsthall C i Hökarängen frågor om solidaritet och politisk handling, om vänsterns möjligheter att skapa en bättre värld. Utställningen har byggts kring filmen En ömsesidig sak av Petra Bauer, Marius Dybwad Brandrud och Kim Einarsson, som handlar om Israel-Palestinakonflikten. I filmen intervjuas sju kvinnor, som representeras av skådespelare. Trots försiktiga frågor är kvinnorna måna om att berätta och diskutera konflikterna i sina liv, konflikter som i hög grad har kopplingar till Israel-Palestinakonflikten.

© 2025 Stockholms Fria