För tvåveckor sedan stod det klart att kvarteret Måttbandet, som ligger påSödermalm i Stockholm ska omvandlas till bostadsrätter. Kvarteret består av tre fastigheter, varav ett av dem är ett kollektivhus. För att omvandlingen skulle gå igenom krävdes minst 67 procent av rösterna i alla tre respektive fastigheter. I ett av husen var en majoritet av de boende för en omvandling men i två av fastigheterna, bland annat i kollektivhuset, var det två ja-röster som var övertaliga. Några boenden är nedslagna över beslutet.

– Jag förstår inte hur de som bor där, som röstade ja, att de kan hävda att de gör rätt. Men vi som inte har råd att bo kvar tänker de inte på. Det är en konsekvens av att man håller på att bygga upp klassamhället på nytt, säger Ritva Mandolin, som bor i kollektivhuset Måttbandet 2.

För några år sedan gjorde bostadsrättsföreningarna i Måttbandet 1 och 3, var för sig en intresseanmälan till omvandling. Men pågrund av tekniska samband mellan fastigheterna som till exempel att sophanteringen är kopplad till alla tre fastigheter i kvarteret så kunde köpet inte gå igenom. Därför slogs de två föreningarna ihop till Brf Måttbandet och blev uppmanade av Svenska Bostäder att höra efter med Måttbandet 2 om att gemensamt förvärva fastigheterna. 66 procent av de boende i Måttbandet 2, alltså kollektivhuset, visade sig vara intresserade.

Tanken är att Måttbandet 2 ska fortsätta vara ett kollektivhus efter ombildningen. ”Vidare ska föreningen främja verksamheten i kollektivhusföreningen Södra station, som för sin verksamhet förfogar över gemensamhetslokalerna i fastigheten Måttbandet 2. Kollektivhusföreningen ska ges möjligheter till gemensam matlagning och gemensamma måltider och andra gemensamma aktiviteter.”, skriver bostadsrättsföreningen i ett brev. Men hur det ska fungera kan Ritva Mandolin inte förstå. I fastigheten finns det 62 lägenheter och gemensamhetsutrymmen som syverkstad, kök och lekrum. I huset råder arbetsplikt som innebär att alla som bor där har två arbetspass i månaden då man lagar mat, diskar eller städar.

– Det enda sättet, som jag ser det, är att de anställer någon som har hand om matlagningen och städning och sådant. Om någon ny kommer in och köper en lägenhet där för två miljoner, ska den personen också städa och hjälpa till med matlagning då? Och barnen som springer runt och leker på de gemensamma utrymmena råkar slå sönder någonting, hur fungerar det då? Det känns som att hela tanken med det kollektiva boendet försvinner.

Hon har inte råd att köpa lägenheten och vill inte heller bo kvar som hyresgäst.

– De har lovat frysta hyror i tre år för de som bor kvar som hyresgäster. Men om jag väljer det blir jag fast där. Möjligheten att byta en hyresrätt i en bostadsrättsförening är antagligen minimal. Och jag kan tänka mig att två av tre säljer sina lägenheter när de har renoverat om för att tjäna pengar. Men jag är fast där som hyresgäst. Och bostadsrättsföreningen tjänar ju inga pengar på mig, det känns inte tryggt att vara en olönsam boende, säger hon.

Nu söker hon en ny lägenhet att flytta till. Själva omvandlingen går igenom i maj såhon har ungefär tvåveckor påsig att hitta en lägenhet på grund av handläggningstiden. Annars blir hon tvungen att bo kvar som hyresgäst.

– Min strategi är nu att hitta en billig och oattraktiv lägenhet så att jag vet att jag får stanna kvar där. Allt det här handlar egentligen om att tjäna pengar för enskilda personer. Om folk bara kunde erkänna det istället för att skylla på att Stockholmsmodellen och höjda marknadshyror pressar på. Det handlar om pengarna man får för att överge sina ideologier.

Argumenten för en ombildning har varit de låga boräntorna och att det är ett tryggt boende. Och någonting som Brf Måttbandet har lyft fram är risken för marknadsanpassade hyror. Men Birgitta Öhman, som bor i fastigheten Måttbandet 3, tycker inte om föreningens metoder för att få igenom köpet.

– Det här med marknadsanpassade hyror har verkligen varit som ett spöke men det kommer inte bli det. Istället tror jag att det kommer att bli höjda boräntor. Styrelsen säger att det inte blir det men de har undanhållit den informationen för hyresgästerna utan säger att det inte kommer bli det utslaget på ett antal år. Den sista meningen säger allting, säger hon.

Hon har också varit aktiv i föreningen Rädda Måttbandet som kämpat mot ombildningen där cirka 17 till 18 personer var aktiva. Nu söker även hon ny bostad.

– Det räckte inte till ett nej. Men det är ändå 30 procent som inte ville att det här skulle gå igenom i hela kvarteret. Sedan får man se hur många det är som får ta lån.

SFT har varit i kontakt med Erik Ridderstolpe, som sitter med i Brf Måttbandets styrelse, och ombildningskonsulten Rikard Johansson som är föreningens ombud. De hänvisar vidare till ordförande i styrelsen Anna G Magnusdottir som vi har försökt nå utan resultat.b