Steso uppvisar sällsynt melodikänsla
Steso Songs debutplatta är både toppen och botten, tycker Katarina Andersson som dock tröstar sig med att påminna sig om de goda stunderna.
Karolina Stenström, alias Steso Songs, tycks leva mellan ytterligheter. Ner på botten och så upp, så högt det går. Steso Songs ”upptäcktes” av Marit Bergman för några år sedan och har i vinter släppt sitt första album. Det heter Now it's dark, men på omslaget står Steso i en ljusgrön vårskog och sin egen label kallar hon Lyckan. Men av hennes Myspace-sida kan man utläsa att hennes influenser bland annat är Audrey Horne och agent Cooper, och då vet man inte riktigt längre vilka mörkrens makter som de späda trädstammarna kan dölja.
Så, en Twin Peaks-fantast måste jag ju gilla, och jag gillar inledningsvis Steso Songs skiva. Låtarna är dramatiska på ett sätt som visserligen inte känns särskilt originellt, men samtidigt, inledande Stay out of us och singeln The worse har en melodikänsla som är rätt sällsynt. Den senare börjar i något slags countrysväng, en slingrande sångmelodi tar vid och upplöses i en dov refräng som verkligen andas hopplöshet. Musiken har något slängigt över sig som lyfter den traditionellt pianobaserade sättningen, som folktonskänslan i Heartbeats in mailbox.
Å andra sidan finns det i OD#2 och Tonight it's oh so dark ganska påfrestande rockballadiga drag, minus rocken, och de sista spåren förblir anonyma. Men till Steso Songs fördel är det topparna man minns från Now it´s dark.
Musik
Steso Songs – Now It´s Dark (Lyckan)
