Vad består en bra och intressant stadsmiljö av och vad kännetecknar en dålig? Utifrån den frågan har Jonas Rosengren och Robert Sandell, båda födda 1987, i samarbete med Markus Degerman, skapat en utställning foton som visas på Lava. I bilderna möter vi urban arkitektur med fokus på mellanrummen – bortglömda platser i en stad vi trodde att vi kände.
Det handlar ytterst om hur vi som människor uppfattar en miljö, om den tilltalar oss eller inte – och varför. Fokus ligger på den kulturella aspekten. Våra värderingar avgör vad som för tillfället uppfattas som attraktivt, vilket naturligt leder till slutsatsen att skönhet är föränderlig och att vi alla kan vara med och ändra ett samhälles syn på högt och lågt.

De unga fotograferna har letat upp platser som av allmänheten passeras obemärkta eller till och med upplevs som obehagliga och fula, och lyft fram till skön konst. Frihamnen och Hammarbyverket är några av de industriella miljöer som återskapas på ett nytt sätt. Graffiti och gatukonst i form av affischer pryder väggarna under broar och i övergivna lagerutrymmen. Universitetets norra tunnelbaneuppgång, som aldrig färdigställdes, är öde som i en spökstad. Det är både fascinerande och lite obehagligt att se denna för mig okända plats – som inte befolkas, men som samtidigt lever. Det väcker nyfikenhet och frågor som varför den inte utnyttjas – eller gör den det? Vad händer här nu? Finns här ett samhälle som vi inte ser?
Bilderna är suggestivt vackra och oroväckande stillsamma. De visar ensamma miljöer som sjuder av det trasigas skönhet. Utställningen för fram frågan om vad som är offentliga respektive privata rum i en stadsbild som ska tillhöra alla. På samma sätt som många grupper i samhället känner sig exkluderade från de platser massan ser som allmän egendom, är det här de andras värld, en värld som vi svenssons till vardags inte får vara med och dela. Många av platserna, till exempel Eriksdalstunneln, har länge fungerat som bostad åt hemlösa. Detsamma gäller för det gamla industriområdet Albano, där det dock snart kommer att byggas studentbostäder.
Vilka platser och människor glöms egentligen bort när städer byggs ut och stadsbilden i stort blir alltmer exklusiv och tillrättalagd enligt normen för hur en internationellt gångbar västerländsk metropol ska se ut? En tankeväckande frågeställning när Stockholm står inför stundande ombyggnadshets.