Filippinernas nuvarande president Gloria Macapagal Arroyo har misslyckats med att komma till rätta med korruptionen som istället fått frodas i landet under hennes sex år vid makten. Allt tyder nu på att hon får lämna plats till den förhandstippade presidentkandidaten i måndagens val, Benigno ”Noynoy” Aquino Jr – ordförande för det liberala partiet och son till Corazon Aquino som 1986 ledde folkupproret mot Ferdinand Marcos auktoritära regim.

Till skillnad från många andra kandidater, som den tidigare presidenten Joseph Estrada som dömts för korruption, har Benigno Aquino ett skandalfritt förflutet.

Enligt hans valslogan ligger korruptionen bakom den ökande fattigdomen i Filippinerna, och han lovar att omedelbart ställa korrupta politiker som Arroyo inför rätta om han blir landets nye president.

Kritiker till vänster menar dock att korruptionen inte är den viktigaste orsaken till fattigdom, utan felaktig politik.

”Så länge strukturanpassningen, handelsliberaliseringen och den konservativa finanspolitiken består finns det ingen utväg ur fattigdomsfällan”, skriver Walden Bello, sociolog och parlamentskandidat för det socialistiska Akbayan-partiet i en kommentar för Common Dreams.

”Föreställningen att korruption orsakar fattigdom har marginaliserat viktiga policyfrågor i den politiska debatten, inte minst för att den tilltalar medelklassen och eliten. För politikerna erbjuder den ett ofarligt språk som de kan använda mot varandra i valkampen utan de destabiliserande effekter som en diskussion baserad på klass kan ha”, skriver Bello.

Det är också osäkert om Aquino förmår att komma till rätta med den inrotade korruptionen och de interna stridigheter som försvårat Filippinernas ekonomiska utveckling sedan 60-talet. En svag centralstyrning, politiserad militär och väl rotade politiska dynastier är andra problem som möter Filippinernas nya president.

Landets interna konflikter yttrar sig inte minst vid de politiska valen som har en lång tradition av våld, oroligheter och valfusk. Under valet i måndags miste minst sex personer livet i den sydfilippinska provinsen Maguindanao. Det var även här som landets värsta valrelaterade massaker någonsin ägde rum i november förra året, då 57 människor omkom till följd av en maktkamp om guvernörsposten. Trots massakern och ett 30-tal nya dödsfall i år talar siffrorna ändå för att våldet minskat sedan valet 2007 då totalt 130 människor fick sätta livet till.

Även Hbt-frågor har för första gången fått stort utrymme i politiken genom det nya partiet Ang Ladlad. Partiet har tidigare varit förbjudit i Filippinerna där runt 80 procent av befolkningen tillhör den romersk-katolska kyrkan. Flera biskopar har tillsammans med kyrkan arbetat för att partiet inte ska ha några framgångar i valet.

Ang Ladlads viktigaste fråga har varit att kriminalisera diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning. Rätten till samkönade äktenskap och adoptionsrätt lämnas däremot till framtiden.

– Vi har gjort undersökningar och vi kommer att förlora den frågan. Vi kommer inte att driva detta utan fokuserar på mänskliga rättigheter först, säger partiets grundare Danton Remoto till CNN.

Partiet som i dag har 25 000 medlemmar kan som mest vinna tre mandat i representanthuset, men det symboliska värdet kan bli desto större.

Resultatet i valet förväntas ta tid att sammanställa. Utöver en ny president och vicepresident ska även senatorer, parlamentsledamöter, provinsguvernörer och borgmästare tillsättas. Sammanlagt rör det sig om 18 000 nationella och lokala samhällsposter. Rösträkningen försvåras även av logistiska skäl i ett land som består av 7 109 öar.