Osäkerheten stor tio år efter freden
På fredag är det tio år sedan fredsavtalen mellan militären och gerillan undertecknades och Guatemalas 36 år långa inbördeskrig formellt avslutades. Men efter ett decennium av fred känner sig många lika osäkra som under kriget och rättvisa för krigets offer är långt borta. Nästa år är det val och många hoppas på förändring.
När Guatemala senast bytte regering år 2003 tog affärsmannen Oscar Berger och hans högerparti Gran Alianza Nacional, GANA, makten. Berger utlovade hårda tag för att minska den skenande brottsligheten, men med facit i hand har han inte lyckats. Enligt Prensa Libre, en av landets största dagstidningar, mördas nu 17 människor varje dygn. Det är fler än under inbördeskrigets senare år.
I fredsavtalen utlovades bland annat rättegångar mot de som gjort sig skyldiga till brott under kriget. Denna process har trots internationella påtryckningar i princip stått stilla, och många av de militärer som hade makten under krigets massakrer har fortfarande politisk makt. Till exempel kom den före detta militärdiktatorn Efrain Rios Montt på tredje plats i förra valet med nästan 20 procent av rösterna, trots att han hade makten när de värsta massakrerna begicks.
Den 13 december presenterade president Oscar Berger en skriftlig utredning där hans administration gått igenom vad som hänt under de tio år som gått sedan fredsavtalen undertecknades. Utredarna menade att regeringen jobbat hårt för att stärka rättsväsendet och de demokratiska institutionerna i landet, precis som fredsavtalen utlovade.
Amaro López är aktiv i vänsterpartiet Unidad Revolucionaria Nacional Guatemalteca, URNG, som gerillan bildade efter fredsavtalen. López var aktiv i gerillan under krigets senare år, och hans far fördes bort av militären för att aldrig återfinnas. Precis som i de flesta andra fall av 'försvinnanden' har Amaro López familj inte fått någon som helst kompensation eller ursäkt från officiellt håll. López upplever inte alls att regeringen är intresserad av att ställa de skyldiga till svars.
- Det är uppenbart att de gamla militärerna har kontakter även inom rättsväsendet. Det är ingen som vågar sätta dit dem, de har alldeles för mycket makt för det, säger han.
Många av de advokater som försökt bryta traditionen av straffrihet för militärer har utsatts för hot, trakasserier och mord. Antalet attacker mot människorättsaktivister har enligt Movimiento Nacional Por Los Derechos Humanos ökat stadigt sedan 2000.
Ett av fredsavtalens mål var att minska militärens inflytande och
i stället stärka den nationella polisen. Regeringens uppfattning är att man redan kommit en bra bit på väg, men det är många som inte håller med.
- Osäkerheten och den organiserade brottsligheten används hela tiden som argument för en fortsatt stark militär, men det är egentligen en paradox, säger Amaro López.
Han menar att det ligger i militärens intresse att upprätthålla osäkerheten för att behålla sin makt och att militären dessutom ofta är inblandad i den organiserade brottsligheten. Som exempel tar han den höga militär som förra året avslöjades som inbladad i droghandeln.
Klara Arneman, fredsobervatör för Kristna Fredsrörelsen, har arbetat i de områden där militärens närvaro fortfarande är stor.
- Befolkningen har fortfarande krigets massakrer i färskt minne, och militärens ständiga närvaro tolkas som ett hot. Den hindrar människor från att våga organisera sig, säger hon.
De internationella fredsobervatörerna finns på plats för att följa de människor som kan tänkas vittna mot militären i framtida rättegångar. Detta för att de inte ska utsättas för hot eller trakasserier.
Vänstern har sedan kriget haft svårt att etablera sig i Guatemala, dels på grund av att det varit osäkert att organisera sig politiskt på vänsterkanten, och dels på grund av att många förgrundsfigurer helt enkelt dödades eller försvann under kriget. Som det ser ut i dag finns inget stort parti till vänster om mitten.
- Det är fortfarande många som är rädda för att rösta på vänstern eftersom man inte vill stöta sig med den rika eliten eller USA, säger Amaro López.
URNG har svårt att nå ut med sitt budskap eftersom de saknar stora finansiärer och medierna ägs av högern. Enligt Amaro López är en helt ny regering, ett städat bord' utan militärt inflytande, den enda möjligheten till ett mer rättvist Guatemala.
- Vi håller på och planerar för fullt nu, säger han. Vi vill ställa upp som en enad vänster i nästa val, en vänster där URNG samarbetar med de sociala rörelserna i landet.
Inbördeskriget i Guatemala
Guatemala har sedan självständigheten från Spanien 1821 styrts av en rik vit elit. Majoriteten av landets befolkning är ursprungsfolk.
Mellan 1944 och 1954 satt en folkligt stödda reformvänliga regering vid makten, och en viss omdistribuering av land och rikedomar genomfördes.
Denna regering störtades av en USA-stödd militärkupp. Det land som delats ut togs tillbaka, och den nya USA-vänliga regeringen började bedriva hetsjakt på kommunister. Den enda plattformen för vänsterm blev gerillan.
Det efterföljande inbördeskriget, under vilket hela byar utplånades i jakten på gerillan, varade mellan 1960 och 1996.
I efterhand står det klart att gerillan aldrig utgjorde ett reelt hot mot den resursmässigt helt överlägsna militären, och att det var civilbefolkningen som drabbades hårdast.
Militären låg bakom 93 procent av de dokumenterade övergreppen under krigsåren.
Källa: Comisión para el Esclarecimiento Histórico (Den internationellt finansierade Kommissionen för historiskt klargörande' som tillsattes efter fredsförhandlingar i Norge 1994.)
