Tio år efter kriget är människor fortfarande rädda i Guatemala
För tio år sedan blev det fred i Guatemala efter 36 år av inbördeskrig. Men efter tio år med fred känner sig många människor lika osäkra som tidigare. Krigets offer har inte fått rättvisa. I år är det val och många hoppas att det ska bli bättre.
Förra gången Guatemala fick en ny regering var år 2003. Då vann högerpartiet Alianza Nacional, GANA. Affärsmannen Óscar Berger blev president. Berger lovade hårda tag mot brottsligheten, men han har inte lyckats. 17 människor blir mördade varje dag, enligt tidningen Prensa Libre.
Enligt avtalen om fred mellan militären och gerillan ska det bli rättegångar mot dem som begick brott under kriget. Men det har varit mycket få rättegångar, trots att andra länder har sagt att det är viktigt. Det var många massakrer under kriget. Många militärer som var skyldiga till massakrerna har fortfarande politisk makt. Den före detta militär-diktatorn Efraín Ríos Montt fick 20 procent av rösterna, trots att han hade makten när de värsta massakrerna var.
President Óscar Bergers administration har undersökt vad som har hänt under de tio år som har gått sedan det blev fred. Den 13 december presenterade de sin utredning. De skriver att regeringen har jobbat hårt för att rättssäkerheten och demokratin ska bli bättre, som det står i avtalen om fred.
Amaro López är aktiv i vänsterpartiet Unidad Revolucionaria Nacional Guatemalteca, URNG, som gerillan bildade efter fredsavtalen. López var aktiv i gerillan i slutet av kriget. Militären förde bort hans far, och man hittade honom aldrig mer. Många människor försvann under inbördeskriget. De flesta familjer där någon, och hans far fördes bort av militären för att aldrig återfinnas. Regeringen har inte bett familjerna om ursäkt och inte gett dem skadestånd.
– De gamla militärerna har kontakter i domstolarna. Ingen vågar straffa dem, de har för mycket makt, säger han.
Det är en tradition i Guatemala att militärer inte får straff. Många jurister har försökt bryta mot den traditionen. Men de har blivit utsatta för hot, trakasserier och mord. Allt fler av dem som arbetar för mänskliga rättigheter har blivit attackerade, säger Guatemalas rörelse för mänskliga rättigheter.
Ett av målen med avtalen om fred var att militären skulle få mindre makt. Istället skulle polisen bli starkare. Regeringen säger att det håller på att bli så, men många människor tycker inte som de.
– Man säger att vi ska ha en stark militär på grund av osäkerheten och den organiserade brottsligheten. Men det fungerar inte så, säger Amaro López.
Han säger att militären vill ha dålig säkerhet för att de ska få behålla sin makt. Han säger också att militären ofta sysslar med organiserad brottslighet. Förra året avslöjade man till exempel en hög militär som sålde droger.
Klara Arneman är fredsobservatör för Kristna fredsrörelsen. Hon har arbetat i områden där det finns mycket militär. Hon säger:
– Folk har fortfarande kriget i färskt minne. De känner sig hotade av militären. De vågar inte organisera sig.
De internationella fredsobservatörerna är där för att skydda människor som kan vittna mot militären i rättegångar i framtiden. Annars kan vittnena bli utsatta för hot och trakasserier.
Vänstern har varit svag i Guatemala sedan kriget. Det har varit farligt att vara med i vänsterpartier och vänsterorganisationer. Dessutom blev många viktiga personer i vänstern dödade under kriget, eller försvann. I dag finns inget stort vänsterparti.
– Många är fortfarande rädda för att rösta på vänstern. De är rädda för att de rika eller USA ska bli arga, säger Amaro López.
Hans parti UNRG har svårt att nå människor med sitt budskap. De har ingen som ger dem mycket pengar, och högern äger medierna. Amaro López säger att det bara finns ett sätt att få ett mer rättvist Guatemala: en ny regering där militären inte har någon makt.
– I nästa val ska vi ställa upp som en enad vänster. URNG ska samarbeta med de sociala rörelserna i landet, säger Amaro López.