För lite mer än tio år sedan beslutade kommunfullmäktige att sätta upp ett mål om att tillgänglighetsproblemen i staden skulle vara i princip avhjälpta i år, 2010.

Tillgänglighetsprojektet, som ligger under trafikkontoret, har årligen fått 100 miljoner kronor för att genomföra förändringar i utemiljön. Men trots det finns det mycket kvar att åtgärda och det råder tvivel om att Stockholm idag är världens tillgängligaste huvudstad, vilket var huvudmålet.

– Man har inte alls lyckats med målet. I innerstaden finns det ungefär 25 procent kvar att åtgärda av gatumiljön och cirka 80 procent vad gäller fastighetsbeståndet. Sedan tillkommer det att mycket av nybyggena inte tillgänglighetsanpassas, säger Nils Duwähl, ordförande i De handikappades riksförbund, DHR, i Stockholm.

Han förstår inte varför man inte har kommit längre i arbetet med tanke på de resurser som har tilldelats projektet. Han tror att det handlar mycket om politisk vilja.

– Det är tjänstemännen som har hand om byggnadsärenden men samtidigt jobbar de på delegation av politikerna. Om inte politikerna sätter ner foten och är tydliga med vad som gäller så kan det bli dålig kontroll av exempelvis nybyggen, säger han.

Ingegerd Forss är en av projektledarna för Tillgänglighetsprojektet. Hon säger att de har kommit en bra bit på vägen men samtidigt är hon medveten om att det finns mycket kvar att göra.

– Det har gjorts en hel del men det finns fortfarande saker kvar att göra när det gäller bland annat busshållplatser, övergångsställen och trappor, säger hon.

Hon säger, precis som Nils Duwähl, att kontrollen av nybyggnationer är ett problem.

– Vi arbetar nu med att ta fram en ny strategi för hur varje enskild förvaltning ska arbeta med tillgänglighetsfrågorna. Vi har bland annat sett att det har brustit vad gäller kontrollen av nybyggnationer. Det hamnar under stadsbyggnadskontoret och där måste man se till att bygglovshanteringen blir striktare, säger hon.

Men Kjell Sundström, chef på bygglovsavdelningen på Stadsbyggnadskontoret, håller inte med om att det är det största problemet.

– Det är inte alltid så enkelt men nu ska plan- och bygglovslagen ändras, vilket ska träda i kraft i maj 2011. Det är en viktig del för att få till bättre kontroller och tillsyner. Men jag tror att det är svårare att hantera tillgänglighetsanpassningar när det gäller ändringar av befintliga fastigheter.

– Nybyggnationer har tydliga krav medan det är ett lite mjukare regelsystem kring ombyggnationer, säger han.

Han tror inte heller att politikerna är tillräckligt strikta i vissa fall.

– I regel håller politikerna ribban högt men de vill gärna laga efter läget och det är kanske inte så strikt som det borde vara. Men det handlar om svåra avvägningar eftersom det är ett viktigt område. Det kan vara faktorer som att det behövs nya bostäder som vägs in, säger han.

Roger Mogert (S), oppositionsborgarråd, tycker att intresset för tillgänglighetsarbetet har varit varierande men ger ändå en eloge till staden för arbetet som har gjorts hittills.

– Det är ett väldigt tufft mål som har satts och det har lagts mycket resurser på det här området. Men det som är nackdelen är just att det har varit ett för luddigt mål som inte är mätbart på något sätt, säger han.

Han tycker nu att det är viktigt att sätta upp ett nytt långsiktigt mål för tillgänglighetsarbetet. Han tycker också att man borde avsätta lite mer pengar till arbetet och även fokusera på områden som kultur och idrott.

-– Det är också viktigt att det tas stadsövergripande direktiv. Det har blivit för mycket av en tjänstemannafråga, säger han.

SFT har försökt nå Ulla Hamilton (M), miljö- och trafikborgarråd, utan resultat. Staden har beslutat att tillgänglighetsprojektet ska förlängas fram till 2015.