I maj 2008 skakades Sydafrika av främlingsfientligt våld som resulterade i att 66 människor dödades, medan mängder av afrikanska invandrare fick se sina hem plundrade. Inför fotbolls-VM i juli tilltog hoten och attackerna från främlingsfientliga grupper återigen i styrka. Trots att situationen nu lugnat ned sig lever många flyktingar, som somaliern Abdinasir Shaikh Aden, med en ständig rädsla.

– Främlingsfientligheten är en del av livet. Vi har det inte lätt här, vi bara överlever, säger han med ett spänt ansiktsuttryck.

Aden hotades till livet tidigare i somras, och jagades bort från sin lilla livsmedelsbutik av en grupp som meddelade att utlänningar som han inte skulle hade någon framtid i landet efter att alla turister återvänt hem efter att fotbolls-VM var slutspelat. Många invandrare hörsammade hoten och packade ihop sina tillhörigheter och gav sig av.

I den provins som Kapstaden tillhör rapporterades 55 fall av främlingsfientliga handlingar mellan maj och juli i år. Men enligt Miranda Madikane, som är ordförande för den lokala migrantorganisationen Scalabrini Centre, visar en undersökning att hela 68 procent av invandrarna som de är i kontakt med blev hotade strax innan fotbolls-VM drog igång i juni.

– Men polisen var beredda, myndigheterna var beredda och det civila samhället var beredda. Alla var redo att agera – och det var viktigt för att lyckas kväsa stämningarna.

Nu säger många invandrare att livet har återgått till ett mer ”normalt” osäkert läge. Men enligt Miranda Madikane kan nya främlingsfientliga attacker genomföras när som helst. Den farliga kombinationen av tuffa levnadsförhållanden och stor konkurrens om jobben finns kvar, och stigande arbetslöshet har satt hård press på landets fattiga.

För en person som Liliane Mukangwa, som tagit sin tillflykt till Sydafrika med sin man och sina fem barn, är det inte ett alternativ att återvända hem till Kongo-Kinshasa.

– Det är svårt för oss för vi har ingenstans att ta vägen. Vi vill inte återvända hem, det är alldeles för farligt, säger Mukangwa.

Hon lever på att sälja tyger och kuriosa, främst till turisterna på Greenmarket Square i Kapstaden.

– Men livet här är svårt. Sydafrikanerna anklagar oss för att ha kommit hit för att ta deras kvinnor, män och arbeten.

Mukangwa reser alltid till och från marknaden tillsammans med vänner, och aldrig när mörkret har fallit. Hon är framför allt rädd för att färdas på de allmänna transportmedlen ensam.

– Det uppstår ofta spänningar på tågen.

Risken för att nya främlingsfientliga upplopp ska bryta ut är som störst i fattiga och överbefolkade bostadsområden. Men det finns också de som anser att problemen inte ska överdrivas. Dit hör somaliern Mohammed Ahmed som lever på att sälja godis och tobak i närheten av parlamentsbyggnaden i Kapstaden. Han säger att han aldrig har några problem med sina kunder. Hans landsman Abdinasir Shaikh Aden skulle vilja se mer av den välviljan.

– Välkomna oss som era bröder, vädjar han.