Som så många gånger tidigare var det den brittiske gatukonstnären Banksy som kom att starta trenden. När han målade på muren i augusti 2005 var syftet att visa internationell solidaritet, men också att göra muren till en turistattraktion vilket skulle generera pengar direkt till det palestinska samhället.

Det verkar ha lyckats. I dagarna har danska Zia Krohn och holländska Joyce Lagerweij kommit ut med boken Concrete messages. Under studierna i journalistik i östra Jerusalem såg de hur konsten på muren – slagord, stenciler, graffiti, installationer – formligen exploderade efter Banksys besök.

– Vi var båda ”passiva aktivister” och insåg snart att vi ville hitta ett annat sätt att arbeta med konflikten än det alla andra gjorde, berättar Zia Krohn. Så började vi lägga märke till den här gatukonsten överallt och bestämde oss för att göra en bok.

Boken består av över hundra färgbilder och 15 intervjuer med framträdande internationella gatukonstnärer som Ron English, Blu, Swoon och Gouda Group. Många som har målat på muren är precis som Zia Krohn kluvna: å ena sidan förskönar konsten muren och kan därmed indirekt sägas legitimera förtrycket.

– Det är förvirrande, säger Zia Krohn. Samtidigt som man tycker att målningarna är fantastiska får man inte glömma att det är ett ockuperat område. Och konstverken tar på sätt och vis fokus från den politiska situationen.

Å andra sidan står muren ändå där, ”låt oss visa solidaritet och skapa uppmärksamhet kring den så länge den finns”, resonerar andra. Målningarna blir ett sätt att visa vilka förhållanden människor lever under.

– Barriären är helt galen, det är en extrem idé. Samtidigt gillar jag personligen mixen av underbart vacker konst och politiska slogans, säger Zia Krohn. Och många konstnärer visar vad som händer i samhället, du kan inte vara omedveten om konflikten när du ser alla målningar på muren.

Hennes intresse för konflikten bottnar delvis i personliga erfarenheter.

– Jag jobbade i flera år på Shawarma Grill House, den största och bästa i hela Köpenhamn, skrattar hon. Ägarna är från Libanon men all personal är från Palestina så det blev ett naturligt samtalsämne. Jag blev till och med trött på att höra talas om konflikten.

De flesta verk och budskap är direkt eller indirekt politiska. Tydliga slagord mot muren, en sprejmall över en palestinsk hjälte. En av Zia Krohns favoriter är den israeliske konstnären Know Hope.

– Den här är så fin, det handlar om hopp, att få någon att lyssna, säger hon och pekar på en bild där en lång pappersfigur håller i en burk mot örat.

– Det är kontexten som gör den verkligt intressant. När han gjorde sina installationer och såg dem stå hemma var de inte alls politiska. Så fort han satte upp dem vid muren blev de det.

Samtidigt som konsten alltså fyller en viss funktion har många palestinier tröttnat på den gatukonstturism som den bidragit till.

– Jag har inte träffat någon palestinier som tycker att målningarna är dåliga, berättar Zia Krohn. De tycker att det är bra att folk kommer dit och visar sin solidaritet. Men det är tröttsamt med turister som kommer dit för att se muren och sen drar vidare. Det ger palestinierna en känsla av att vara apor. Vi turister kan alltid resa vidare, men de är fast där.

Tror du att konsten kan bidra till att skapa fred?

– Det kan skapa uppmärksamhet för frågan. Oftast når budskapen på muren bara en redan kritisk publik eftersom konsten finns på den palestinska sidan, men nu när boken kommer ut så når de ut till en bredare publik. Men i slutändan, jag vet inte. Jag vill gärna vara mer positiv, men precis som vid fredssamtalen är det samma frågor som diskuteras hela tiden.

Från början var det tänkt att boken skulle rymma fler konstnärer från både Israel och Palestina och därigenom bli en fredsmanifestation i sig. Nu blev det bara en konstnär från vardera håll – nämnda Know Hope och palestinske Steve Sabella.

– Jag är glad att vi fick den mixen, och jag är särskilt glad att vi har med en israelisk konstnär så att vi kan visa att inte alla israeler är antipalestinska.

I dag är många av verken försvunna, övermålade eller förändrade. I januari 2009, under Gazakriget, målade någon ett långt blått streck vid Betlehem checkpoint vilket förstörde en del konstverk. Varför vet inte Zia Krohn – men en liknande manifestation gjordes på Berlinmuren 1986 som en protest mot att muren hade blivit en turistattraktion.