Roger Pyddoke och Lena Nerhagen, forskare vid VTI, har tittat på genomförandet av miljöbalkens miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och partiklar i luft. Syftet har varit att analysera hur besluten för genomförandet framför allt har belyst de samhällsekonomiska konsekvenserna.

– Det handlar om vilka beslutsunderlag som finns då åtgärder har tagits fram för att få ner halterna av kvävedioxid och partiklar. Det vi har kommit fram till är att det oftast saknas ett fullständigt beslutsunderlag som beskriver de samlade konsekvenserna som till exempel kostnaderna för åtgärden och hur åtgärder påverkar partikelhalter och hälsa, säger Roger Pyddoke.

Slutsatsen är att det har blivit för stort fokus på att uppnå de gränsvärden som har satts upp för kvävedioxid- och partikelhalter vilket gör att det finns en risk att pengar satsas på åtgärder som ger begränsad effekt på människors hälsa. Ett exempel är dubbdäcksförbudet på Hornsgatan i Stockholm som har genomförts för att få bukt med de förhöjda halterna av skadliga partiklar.

Men Roger Pyddoke undrar om genomförandet verkligen har fått önskad effekt.

– Dubbdäcksförbudet har inte varit med i åtgärdsprogrammet och jag har inte i detalj gått igenom bakgrunden till beslutet. Men man kan till exempel tänka sig att de som har dubbdäck och där den kortaste vägen mellan start- och målpunkt är via Hornsgatan så väljer de istället att åka en omväg.

– Det leder till att de river upp fler partiklar på andra gator i stan vilket kan leda till högre partikelhalter och större hälsoeffekter än de som skulle ha uppstått på Hornsgatan, säger han.

Förbudet kan också komma i konflikt med målet om ökad trafiksäkerhet, genom att minskad användning av dubbdäck kan leda till allvarligare skador i trafiken.

Under förra året överstegs EU:s gränsvärde för farliga partiklar hela 65 gånger på Hornsgatan, mot tillåtna 35 gånger. Enligt stadens utvärdering för i år har antalet fordon med dubbdäck minskat efter förbudsinförandet. Andelen dubbdäck låg under vintermånaderna på 40 procent jämfört med 50 procent på andra gator i staden.

Stockholms stad har sagt att man vill utöka dubbdäcksförbudet i hela innerstaden och regeringen ska under hösten fatta beslut om det ska bli tillåtet för kommuner att förbjuda dubbdäck i större zoner. Stockholms stad försvarar förbudet med att åtgärden var nödvändig eftersom Sverige dragits införs rätta inför domstol av EU-kommissionen för att inte ha levt upp till miljökvalitetsnormerna för luft.

“Konsekvenserna i och med ett dubbdäcksförbud har analyserats mycket ingående, och Vägverket konstaterar att dubbdäcken inte påverkar trafiksäkerheten överlag. Det kvarstår dock att dubbdäcken är den största källan till höga halter av partiklar i Stockholm och därför måste vi ta oss an problemet och reglera dubbdäcksanvändningen”, skrev före detta miljöborgarråd Ulla Hamilton (M) i ett pressmeddelande innan införandet.