Den 19 januari varslades samtliga på redaktionen för tidningarna Arbetaren och Arbetaren Zenit. Bakgrunden är ekonomiska problem sedan en tid tillbaka, men också presstödsnämndens beslut i december 2010 att utreda huruvida tidningen Arbetaren kan ses som en ”allmän nyhetstidning”. I dag fattar nämnden beslutet och blir det till SAC:s nackdel tyder allt på att tidningarna läggs ner.

Arbetarens chefredaktör Ivar Andersen tycker att Arbetaren definitivt är att klassa som ”allmän nyhetstidning”.

– De ämnen vi fokuserar på och rapporterar om är samma ämnen som i väldigt hög utsträckning determinerar hur vi lever våra liv, det handlar om så grundläggande frågor som hur samhället är uppbyggt och om dig och ditt jobb. Det är i högsta grad frågor som en allmän nyhetstidning bör rapportera om.

Vilken funktion fyller Arbetaren i samhället?

– Dess funktion blir allt viktigare i takt med att makten på arbetsmarknaden förskjuts till arbetsköparens fördel. Vi har en borgerlig regering som på många områden fört en politik som syftar till att förändra strukturen i samhället. Det behövs tidningar som uppmärksammar det. Regeringen är demokratiskt vald, men de beslut den fattar får långtgående konsekvenser både för oss och för kommande generationer. Att granska de besluten är en ytterst demokratisk funktion som Arbetaren har.

I dag har Arbetaren omkring 3000 prenumeranter. Kanske en indikation på att de frågor tidningen lyfter är en angelägenhet bara för ett fåtal? Ivar Andersen håller inte med.

– Det var länge sedan en tidnings betydelse mättes i antalet prenumeranter. Vi har en räckvidd som är långt större än vad vår upplaga indikerar. Saker sprids på internet och folk sprider dem vidare via sina nätverk. Arbetaren har historiskt haft väldigt stor betydelse för samhällsdebatten, och den betydelsen riskerar att strypas beroende på presstödsnämndens beslut.

Men är er betydelse i dag verkligen lika stor som den varit historiskt sett?

– Vi lever i en tid av högervridning, det är en fråga som inte jag bör svara på utan något man bör titta tillbaka på om 20 år. Och då är min absoluta förhoppning att vi ska ha varit en kritiskt granskande motvikt till den maktförskjutning vi ser i samhället i dag.

Rasistiska Nationell Idag fick presstöd för 2011 utan att dess eventuella ensidighet utreddes, medan Arbetaren nu utreds. I en ledartext i senaste numret av Arbetaren lyfter Ivar Andersen problematiken. Han säger till FRIA att han är ”mer kritisk till Nationell Idag än att Nationell Idag fick stöd”, och betonar att en viktig generell princip hos myndigheter är likabehandling. Därför bör nämnden framöver utreda även Nationell Idag, resonerar han.

- Det är inte min poäng att kräva hårdare granskning av tidningar som beviljas presstöd, säger Ivar Andersen. Men jag kan konstatera att beslutet att utreda Arbetaren pekar i riktning mot att nämnden i högre utsträckning tycks vilja kunna välja vilka tidningar som får stöd. Andra än Arbetaren kan också hamna i skottgluggen och då riskerar vi att få ett system som strider mot presstödets intention – att garantera större mångfald på mediemarknaden och därmed utöka demokratin. Nämndens hänvisning till teknikaliteter urholkar presstödets grundlläggande intentioner.

Du befarar alltså en innehållsstyrning?

– Det finns anledning att befara det i framtiden. Det här är första gången nämnden utreder en tidnings innehåll, men det finns all anledning att anta att det inte blir den sista.

Vad vore SAC utan en nyhetstidning, tycker du?

- SAC är i mitt tycke den enskilt starkaste progressiva kraften i Sverige i dag och som en konkret följd av det utsätts SAC för väldigt mycket repression och svartmålning. SAC har ett stort behov av en utåtriktad tidning som kan dekonstruera de borgerliga berättelserna om radikal arbetarkamp. Det var länge sedan SAC behövde Arbetaren så mycket som i dag.

Slutligen, vad tror du om utgången?

– Jag vågar inte spekulera. Jag konstaterar bara att om vi får stödet kommer det att vara min bästa Alla hjärtans dag någonsin, och om vi inte får det vet jag helt enkelt inte hur jag kommer att må imorgon.