”Religiösa ideologier måste kunna granskas”
Om buddhisterna får statligt bidrag, ja då ska även Humanisterna vara berättigade, anser deras ordförande Christer Sturmark.
– En stat som kallar sig för sekulär måste behandla oss på samma sätt, enligt likvärdighetsprincipen. Annars är det diskriminering, säger han.
Man får söka långt ner i listan över bidragsberättigade samfund för att hitta de buddhistiska församlingarna som i sammanhanget får blygsamma 246 000 kronor, men för Humanisternas ordförande Christer Sturmark är det en fråga om principer.
Buddhismen är icke-teistisk, man tror inte på en gud eller skapare.
– Vad är definitionen av ett religiöst samfund, vad är tro? I kunskapsteoretisk mening tror vi också på en massa saker, som människans autonomi och annat. Vi tror bara inte på en gud. Det finns ingen entydig definition på det här, och man har gått ifrån i lagtexten att man måste hålla gudstjänst till att det räcker med att man utövar meditation. Meditation kommer ursprungligen från latinska ordet meditari, som betyder reflektion och vi brukar reflektera en hel del, säger Christer Sturmark som tillbringat en månad i Tibet och där diskuterat med buddhistmunkar om deras livsåskådning.
Humanisterna har ansökt om bidrag hos SST tre gånger – och fått avslag vid samtliga tillfällen. Då var det kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth (M) som var ytterst ansvarig. Christer Sturmark har haft personliga samtal med henne, och han ger inte mycket för hennes argument att stänga ute Humanisterna. Sturmark ger heller inte mycket för de åsikter och föreställningar kring homosexuella och andra besläktade frågor som florerar i de religiösa trossamfunden.
– Man har varit alldeles för slapphänt i Sverige med de här grumliga frågorna. Man tror på något sätt att man måste acceptera det för att de finns inom religionen. Religiösa ideologier måste kunna utsättas för exakt samma granskning som politiska ideologier, säger Christer Sturmark som anser att ”det är extra pikant” att den ansvarige ministern i frågan, Stefan Attefall (KD), är pingstvän.
5 Några av Humanisternas ståndpunkter:
• Värna det sekulariserade samhället, där religion och politik hålls isär.
• Nej till konfessionella friskolor.
• Nej till etik byggd på religiösa myter.
• Värna rätten till fri abort.
• Sexuell frihet för samtyckande vuxna och respekt för sexuella minoriteter.
Svenska missionskyrkan
• ”Homosexualitet är inget formellt hinder för medlemskap i en missionsförsamling. I en del församlingar välkomnas homosexuella varmt. I andra församlingar är frågan om homosexualitet mer komplicerad.”
• Man kan inte bli ordinerad som pastor eller diakon om man lever i registrerat partnerskap.
• ”För de flesta kristna innebär ändå abort ett moraliskt problem. Missionskyrkan menar att livet börjar vid befruktningen, men har ingen entydig ståndpunkt i frågan.”
Källa: Missionskyrkan.se
Pingströrelsen
• ”Redan i urberättelsen i Bibelns början om människans skapelse sägs det att människan skapades till Guds avbild, och denna avbild var ”man och kvinna” (1 Mos 1:26-28).
• ”Också i Nya Testamentet betonas detta grundläggande faktum att mänskligheten består av män och kvinnor. Det är denna grundläggande tanke som ligger bakom den kristna uppfattningen att sexuell samlevnad är avsedd för man och kvinna. Detta tror vi vara normen Däremot accepterar vi inte samkönade äktenskap.”
• Homosexuella människor hänvisas till ett liv i celibat, och bisexuella människor uppmuntras att bejaka den heterosexuella lusten.
• Abort bör endast ske i nödfall, som vid våldtäkt, incest eller om moderns liv är i fara.Källa: Pingst.se
Islams församlingar
– Det svåra är att få belägg för deras syn. Men homosexualitet har svårigheter på grund av traditionella föreställningar, men abort är inte ett stort problem, säger islamologen Christer Hedin på Stockholms universitet som berättar om en svensk gynekolog som besökte en klinik i Bangladesh där man utförde ”menstruell regulations” på kvinnor. När några pingstvänner fick syn på verksamheten, som alltså var förtäckt abort, blev det dock problem. Tidigare fungerade det smidigt.
Bland de hundratusentals muslimerna i Sverige finns ingen generell hållning, menar Hedin.
– Angående aborter är det väldigt olika, med växlande argument. Ledare kan uttala sig negativt, men i praktiken förekommer det väldigt mycket aborter bland muslimer.
Källa: Religionsvetaren Christer Hedin, Stockholms universitet
