Vad Anna Ardin, talesperson för Socialdemokrater för tro och solidaritet, främst ville uppmärksamma var att Coop extra vid Medborgarplatsen slutat att betala ut kontanter för pantburkar.

– Det är ganska lätt att förstå vilka som drabbas, vilka som behöver få ut kontanter och inte. Och de här lapparna var ett bevis på att affären förstod vilka som skulle drabbas, säger hon.

Först försökte Anna Ardin genom Twitter synliggöra att det fanns två lappar invid pantautomaten. En på svenska – och en på rumänska. Men twitterropet ekade ganska ohört. När hon sedan lade ut fotografier på lapparna tillsammans med en kritiskt hållen text på sin blogg började det brännas till.

Först upprörda, sedan rasistiska kommentarer strömmade in på kommentatorsfälten. Coop extra backade snabbt och plockade ner lappen skriven på rumänska och gjorde det även möjligt att lösa in kontanter mot pantkvitton igen.

Coop bad även om ursäkt och underströk att man inte ville peka finger på en folkgrupp. Men företaget hävdade samtidigt att det fanns information på flera språk vid pantautomaten.

Lögn, hävdar Anna Ardin.

– Det är rimligt att man informerar kunderna på språk som är vanliga i affären. Men Coop har påstått att det även fanns information på engelska, men det stämmer inte, säger hon.

– Jag har pratat med butikschefen och har inget skäl att misstro de uppgifterna. Man ville upplysa så många som möjligt och man upplevde att många kunder var rumänsktalande, säger Kristofer Myrevik, företagets informationschef till DN. Han påpekar även att beslutet om att upphöra med kontantersättning berodde på att många människor pantade väldigt stora volymer, vilket satte ett hårt tryck på personalen och mataffärens enda automat.

Icabutiken i närheten var först ut i området med att sluta betala ut kontanter, vilket skapade en spiral.

– Jag har hört att det är 5 000 personer i Stockholm som är beroende av att samla pantburkar, för att få in kontanter. Och det är de här personerna som man vill begränsa möjligheterna för. Många är romer från Serbien och Rumänien. Fler och fler affärer börjar göra så här, säger Anna Ardin som vill tona ner fokuseringen något kring att en av lapparna var skriven på rumänska:

– Mitt inlägg handlar egentligen om att de allra fattigaste stockholmsborna blir drabbade.

I dag finns ett meddelande bredvid automaten som upplyser att kunden kan få kontant ersättning: men max 25 kronor. Två män står i utrymmet och har precis tömt sina plastkassar. De anser att det är självklart att få pengar för sina pantburkar – och de tycker även att det är bra att informationen på rumänska avlägsnats:

– Det är speciellt en folkgrupp som blir utpekad. Sedan slår det hårt mot oss uteliggare. Dessutom är det Coops plikt att ge tillbaka pengar. En till två kronor pant är ju inbakat i priset när man köper dricka, säger en av männen vid pantautomaten som även berättar att det återigen går att få ut pengar hos den närliggande Icabutiken.

– Men de var tvungna till det efter all uppmärksamhet.

Om Anna Ardin på förhand förstått att hennes inlägg skulle väcka såpass stor uppmärksamhet och spridning, skulle hon ha uttryckt sig lite försiktigare. Hon har även bland annat själv blivit anklagad för att peka ut romer, säger hon.

– Men jag är nöjd att flera butiker tagit tillbaka beslutet att man inte får lösa in pantkvitton, att de små livlinorna får vara kvar för människor som har väldigt få möjligheter i den här staden.