Ulrica Westerlund är förbundsordförande för RFSL. Hon menar att hbt- certifiering inte är någonting krångligt, det handlar helt enkelt om ett förhållningssätt och bemötande.

– Poängen är att skapa en djupare förståelse och syftet är att exempelvis en ungdomsmottagning eller förskola verkligen ska kunna möta alla sina besökare på ett bra sätt, säger hon.

Lotta Rajalin som är chef för Egalia och Nicolaigården instämmer i synen och ger ett konkret exempel på hur det skulle kunna se ut på hennes förskola.

– Till exempel skulle det kunna komma två kvinnor med ett barn till vår förskola som heter Sara och Eva och säga, det här är Bertil och vi vill ha en förskoleplats till honom. Då frågar inte vi, vem är pappan eller varför kunde inte pappan komma på besök. Eller om vi har ett barn som är inseminerat, då måste vi veta hur vi ska förhålla oss. Då kan vi inte jobba med barnet och familjen som tema och skriva mamma och pappa på våra väggar, säger hon.

Janne Bromseth är forskare i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Hon tror att certifieringen är viktig även i ett större samhälleligt sammanhang, men hon är något besviken över att utvecklingen tar så lång tid.

– En viktig dimension med att certifiera hela verksamheten är att det blir möjligt att arbeta långsiktigt och målriktat med förändring i olika nivåer av verksamheten. Att sätta av tid och resurser för detta är viktigt både symboliskt och konkret. Det här är dock kunskap som borde vara obligatoriskt inom de enskilda lärarutbildningarna för att kunna uppfylla diskrimineringslagens krav, vilket det inte är i dag, något som är absurt och ett allvarligt glapp, säger hon.

Hur upplever hbt-personer att de behandlas inom skolan?

– Att känna sig osynliggjord är mycket vanligt, men också att ens avvikande kön eller sexuella identitet lyfts fram som något annorlunda och problematiskt, säger hon.

Miljöpartiets talesman för hbt-frågor Helena Leander tycker att de här frågorna har en självklar prioritet.

– Egentligen skulle alla förskolor jobba med icke heteronormativa frågor. Men det är ju inte så det ser ut och då är det bra att vissa förskolor jobbar med det speciellt, säger hon.

Om det kommer att ske någon speciell budgetsatsning på hbt-området kan hon i nuläget inte svara på.

– Nu till hösten kommer vi ta fram en ny grön budget och vi brukar normalt ta in en del anti-diskrimineringssatsningar och sådana saker och det täcker bland annat in hbt-frågor. Jag antar att vi kommer ha något motsvarande i höst, men det vet vi inte förrän det har beslutats om det.

Kristdemokraterna har tidigare beskyllts bland annat från RFSL, för att vara minst hbt-vänliga av de politiska partierna. Deras skolpolitiske talesman Annika Eclund ifrågasätter en satsning bara riktad mot hbt.

– Jag tycker att det är jättebra att personal utbildas i att bemöta människor med olika sexuell läggning. Men däremot tycker jag att det är konstigt att plocka ut grupper för sig, att man ska certifiera för hbt, eller för människor med olika etnisk bakgrund. Det är att segregera grupper, jag skulle hellre se en arbetsmiljöcertifiering med en slags kvalitetsstämpel på en förskola eller skola för den delen, säger hon.

Kristdemokraterna har inte heller några planerade budgetsatsningar för hbt-grupper.

Enligt Ulrica Westerlund har intresset för certifiering främst kommit från ungdomsmottagningar och vårdcentraler. Varför vill hon inte spekulera i. Hon konstaterar också att själva utbildningen kan vara ganska mödosam.

– Det är en ganska stor satsning att göra en certifiering. Det tar ett halvår och alla måste vara med, hela personalen.

Utöver den långa utbildningen är det inte direkt gratis heller, menar hon.

– Det kan lätt komma upp i kostnader kring 100 000 kronor, det här är något vi säljer liksom.

Hbt-certifiering

• Hbt-certifieringen ger både kompetenshöjning och synliggörande. Fokus ligger på hbt-frågor, men certifieringen är ett utmärkt tillfälle att diskutera och reflektera över normer och bemötande även i ett bredare perspektiv. Certifieringen omfattar alltid en hel verksamhet eller enhet inom en verksamhet. Det tar i snitt ca 6-8 månader att genomföra processen. Certifikatet gäller i två år och kan därefter förnyas, så att verksamheten behåller sin certifiering under många år.
• Under processen genomgår all personal en utbildning i fyra steg, under ledning av RFSL:s utbildare. Dessutom ser verksamheten över informationsmaterial, blanketter och styrdokument samt miljö i kontorsrum och väntrum. Målet är att skapa en miljö där alla kan känna sig inkluderade och välkomna.
• Genom att certifieringen också synliggörs utåt, kommuniceras verksamheten värdegrund på ett tydligt sätt till såväl anställda och blivande anställda som till kunder. Källa: RFSL.se