Sedan i höstas har Datainspektionen arbetat med ett tillsynsprogram där de har granskat kameraövervakningen på skolor, arbetsplatser och i flerbostadshus. Nu har de redovisat resultatet av inspektionen i skolorna. Myndigheten har inspekterat totalt sju grund- och gymnasieskolor runt om i landet. Slutsatsen är att de flesta inte följer lagen.

– Det var bara en av skolorna som vi granskade som följde personuppgiftslagen. De resterande sex skolorna måste upphöra med sin kameraövervakning på dagtid, säger Ulrika Harnesk, projektledare på Datainspektionen.

Kameraövervakning i skolor på helger, kvällar och utanför studietiden är oftast tillåtet. Men de granskade skolorna har haft sina kameror på dagtid, inomhus. Det grundläggande kravet för att få använda sig av kameraövervakning på skolor under dagtid är att man har ett konkret behov av det, som man ska kunna redovisa.

– Det ska vara ett problem av ett visst allvar. Det kan till exempel vara att man har haft problem med omfattande stölder, skadegörelse eller misshandel.

Några av skolorna som blev underkända har inte kunnat påvisa en sådan problembild eller hade inte undersökt hur problemet kan lösas på annat sätt. Vissa kameror var riktade mot till exempel uppehållsrum och elevcaféer på ett sådant sätt att elevernas normala vanor riskerade att övervakas. Vid en av skolorna fanns också dolda övervakningskameror vilket ses som ett allvarligt intrång i elevernas personliga integritet.

En av de skolor som har granskats är John Bauergymnasiet i Stockholm. Det är den enda skolan av de sju som får godkänt för en del av sin övervakning. Skolan har haft problem med omfattande stölder under dagtid, vilket Datainspektionen ser som ett rimligt motiv.

Rektor Peter Thomelius säger att han själv är motståndare till övervakning i skolan, men efter att ha försökt med flera andra åtgärder fanns det enligt honom inget val.

– Vi har analyserat vad stölderna kan bero på, bytt ut låsen till alla klassrum, satt upp en portkod till skolan och har haft schemlagda vuxna som har gått i korridorer och uppehållsrum. Kameraövervakning fick bli sista utvägen, säger han.

Han berättar att de stora stölderna, som till exempel inbrott i datorförråd, har minskat sedan kamerorna satts upp. Men småstölder där enstaka datorer har försvunnit finns kvar.

Men Johan Bauergymnasiet får inte godkänt för alla sina kameror. Fyra kameror som tidigare har riktats mot till exempel elevcaféet och uppehållsrum strider enligt Datainspektionen mot personuppgiftslagen, eftersom det inskränker elevernas personliga integritet. Skolan har nu fått flytta och vinkla kamerorna mot ingångarna till skolan. Men Peter Thomelius delar inte Datainspektionens uppfattning och överväger att överklaga beslutet.

– Min tolkning är att kameraövervakning i det här fallet väger över den personliga integriteten, i syfte att förhindra kostsamma stölder. Efter deras beslut har det skett tre stölder. Jag tror att det kunde ha undvikits, säger han.

Så du tror att stölderna kanske inte skulle ha inträffat om kamerorna inte hade flyttats?

– Ja, jag tror att det kan vara en del av det.

Hur många skolor som använder sig av kameraövervakning vet inte Ulrika Harnesk, eftersom de inte behöver något tillstånd för att bedriva övervakning. Men hon vet att det ökar.

– De tendenser som vi har sett är att övervakning ökar både när det gäller skolor och arbetsplatser. Det kan vi se till exempel via vår upplysningstjänst där vi har fått alltmer frågor om kameraövervakning inom arbetslivet, säger hon.