Fria Tidningen

Bärplockare far fortfarande illa

Förra året arbetade de asiatiska bärplockarna under slavliknande förhållanden i de svenska bärskogarna. Inför årets bärplockarsäsong har kraven skärpts, men än finns det mycket kvar att göra. ”Det finns några lovande tendenser, men de är otillräckliga”, säger Mats Wingborg, journalist och författare till en ny rapport om bärplockarnas villkor.

Under ungefär tio års tid har bärplockare från Kina, Bangladesh, Vietnam och Thailand kommit till de svenska skogarna i jakt på det blå guldet. Blåbären är speciellt attraktiva på den globala marknaden för att de anses innehålla en väldigt hög andel antioxidanter och används framförallt till hälsopiller och kosmetika i Asien.

Många av de asiatiska arbetarna har blivit lovade att tjäna stora pengar och för att ha råd att resa till Sverige har de tagit lån som motsvarar uppemot 

20 000 kronor av rekryterings- och bemanningsföretag i sina hemländer. Företagen har i sin tur försett plockarna med arbetstillstånd, visum och flygbiljetter.

Men varje år har det gått snett. Detta trots att svenska myndigheter och regering gång på gång lovat att se över missförhållandena. Förra årets bärsäsong resulterade i ren desperation för många av de ungefär 4 500 arbetare som vistades i de svenska skogarna. Företagen betalade inte en krona och bärplockarna lämnades i stället med stora skulder. Flera blev tvungna att ta jobb under slavliknande förhållanden runt om i Europa med förhoppningen att kunna betala av skulderna innan de återvände hem.

Reportrar från radioprogrammet Konflikt i P1 berättade förra året om Hung, en vietnamesiska som efter att ha blivit ruinerad i de svenska bärskogarna tagit sig vidare till Polen där hon fick jobb med att leverera vietnamesisk mat till en restaurang. Hung vittnade om ändlösa arbetsdagar och hon räknade med att det skulle ta uppemot två år att arbeta av skulden hon har ådragit sig. Hemma i Vietnam väntade hennes man och två barn. Andra vietnameser och thailändare kan bli av med sina hem när hårdföra indrivare kräver ränta och amorteringar på lånen som bönderna tog i hopp om en bättre framtid.

Journalisten Mats Wingborg är sedan tidigare insatt i frågan om bärplockarnas villkor. I förra veckan kom han ut med rapporten Mors lilla Olle – så utnyttjas de asiatiska bärplockarna i de svenska skogarna. I rapporten ger han rekommendationer till bärbranschen, regeringen, riksdagen, fack och myndigheter om vad de kan göra för att säkerställa att bärplockarna inte ska utnyttjas. Han menar att det är mycket som återstår att göra.

– När det gäller regeringen tycker jag att de ska ge direktiv till Migrationsverket att undersöka bärföretagens seriositet och att anställningserbjudandena ska vara juridiskt bindande så att de inte kan lura arbetarna.

Migrationsminister Tobias Billström (M) motsätter sig dock kravet om ett juridiskt bindande anställningserbjudande.

– Vi har inte en sån princip på den svenska arbetsmarknaden och det gäller inte för någon bransch. Det skulle i sådant fall handla om att införa en särskild regel och det är frågan om det finns ett behov av det.

Billström menar att regeringen har fullföljt sitt ansvar i frågan.

– Efter förra årets bärsäsong talade vi väldigt tydligt till Migrationsverket om att vi förväntar oss en rejäl och systematisk genomgång av de rutiner som gäller för bärplockarbranschen och arbetskraftsinvandring.

Mats Wingborg anser att Migrationsverket har tagit ett steg i rätt riktning inför årets säsong. De har skärpt sitt regelverk och ställer bland annat krav på att de utländska bemanningsföretagen som hyr ut bärplockare ska ha en filial i Sverige, så att en ansvarig alltid finns på plats. Per Holmström, ombudsman på Kommunal, är också positiv.

– Det gör att vi kan få tag på arbetsgivaren ifall något är fel med de här bemanningsföretagen. Det tycker vi är väldigt bra.

I Wingborgs rapport riktas kritik mot Kommunal. Som företrädare för bär-plockarna förväntas facket förenkla ett medlemskap för arbetarna och göra det billigare att gå med. Per Holmström ser ingen möjlighet för det i nuläget.

– För att vi ska kunna göra det krävs det ett stadgebeslut i vår kongress och det har vi först om två år.

Sara Sundelius är pressinformatör på Migrationsverket, myndigheten som behandlar ansökningar för uppehålls- och arbetstillstånd. Hon säger att det hittills har kommit in färre ansökningar om arbetstillstånd – 380 jämfört med 1 800 vid samma tidpunkt i fjol. En del av anledningen tror hon är Migrationsverkets nya regelverk, som också kräver att företaget som ansöker om arbetstillstånd kan dokumentera att de tidigare betalat ut löner. Företagen ska även kunna lämna en ”bankgaranti” som bevis för att de kommer betala ut lön till arbetare som inte klarat av att plocka bär till en miniminivå.

– Förhoppningen är att regelverken ska förbättra situationen och att de som kommer hit inte ska behöva åka hem utan lön.

Mats Wingborg är positiv till det nya regelverket, men han ser samtidigt en risk med att problemen nu flyttas över till en oreglerad del av branschen, nämligen de arbetare som plockar bär med hjälp av turistvisum.

– Där är det väldigt dålig insyn och villkoren kan till och med vara sämre. Det är jag lite rädd för.

Från regeringens sida finns det ingen konkret plan för att tackla frågan om turistvisumen. Migrationsminister Billström vill avvakta och se hur den kommande bärsäsongen utvecklas.

– När det gäller de som kommer på turistvisum så är det en annan problematik än det som vi hanterar genom anställningsmetoder, arbetsmiljölagstiftning och migrationsregler. Det finns en risk att om man sätter hårdare krav på ”filialregler” att det blir en sådan utveckling. Men i nuläget är det alldeles för tidigt att uttala sig om detta.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Priser i matbutiker förvirrar kunderna

Konsumentföreningen Stockholms, KfS, undersökning visar att en stor majoritet av matbutikerna i Stockholm har en otydlig prissättning på sina varor. Nu riktar KfS kritik mot enskilda livsmedelskedjor, eftersom konsumenterna riskerar att bli vilseledda. ”Vill man underlätta konsumentens vardag ska man se till att det är tydliga priser”, säger Louise Ungerth på Stockholms Konsumentförening.

Stockholmarna vill inte bli övervakade

Länsstyrelsen har utfärdat tillstånd för 20 783 kameror runt om i Stockholm. Många av dem finns på offentliga platser som folk passerar varje dag. Men nu har stockholmarna tröttnat. "Det folk reagerar på är när kameror dyker upp i deras närmiljö", säger Helena Bäck, jurist vid länsstyrelsen i Stockholm.

Migranter tvingas jobba dygnet runt på restauranger

En granskning av restauranger i Stockholm visar på stora brister. Många av migranterna utsätts för lönedumpning, med ersättningar långt under kollektivavtalens nivå. Eva Niia, förbundsordförande för HRF, hotell- och restaurangfacket, anser att det är hög tid för regeringen och migrationsverket att göra något åt saken. ”De här människorna blir utnyttjade samvetslöst”, säger hon.

Hyresgäster får betala för vägbygge

Alliansen vill att kostnaden för att bygga om Rinkebystråket ska tas från det kommunala bostadsbolaget Familjebostäders kassa. Men nu ifrågasätter Vänsterpartiet i fall det är lagligt.

Stoppa förbifart överger folkomröstningsförsök

Nätverket Stoppa förbifart Stockholm kommer inte försöka få till en folkomröstning om den kritiserade motorvägen. Anledningen är att det är problematiskt att samla in så många namn som behövs för att kräva en omröstning. Men de ger inte upp försöket att stoppa motorvägsbygget. Nu satsar de bara på en namninsamling.

© 2026 Stockholms Fria