Recension


Fria Tidningen

Tendentiöst om fångtillvaron

I presentationen av At night I fly står det att den handlar om ett antal livstidsdömda män på New Folsom Prison som deltar i projektet Arts in correction. Det påbörjades i kaliforniska fängelser 1977 och grundar sig i en tro att konstutövande kan hjälpa människor att återknyta till sin medmänsklighet och bygga självförtroende.

Som filmrecensent är det dock inte min uppgift att bedöma ett konstprojekt i kaliforniska fängelser. Om så vore skulle jag ge filmen full pott. Min uppgift är att kritiskt kommentera filmen som ett audiovisuellt och narrativt konstmedium. Och som uttryck för ett sådant brister den på flera punkter.

Inledningsvis lyfts viljan fram att berätta en annan historia än den om våld och revirkrig. Resten av filmen gottar sig sedan i detaljerade beskrivningar av alla de sätt en tandborste kan göras om till vapen och arkivbilder över autentiskt våld och död. Visst finns en poäng i att visa hur farligt livet är på ett högsäkerhetsfängelse, men det upprepas in absurdum. Arts in correction-projektet nämns inte ens förrän en bra bit in i filmen.

Jag antar att Wenzer velat göra en observerande dokumentärfilm, avsaknaden av filmaren själv i både ljud och bild gör gällande detta. Men paradoxalt nog känner jag av hans närvaro hela tiden, och det inte på ett bra sätt.

Inte minst det gnagande ljudspåret – som lägger sig mellan filmen och åskådaren när det borde vara tvärtom – gör mig fundersam kring vad det är jag ser. Är det hur det är att vara inlåst på New Folsom eller är det Wenzer och hans (imponerade) besök i ett högsäkerhetsfängelse? Det senare skulle vara okej om det gjordes öppet, men nu gömmer sig filmaren bakom en pretention att det är fångens perspektiv. Vilket det ju inte är.

När filmen är som bäst visar den rakt upp och ner fångarnas framträdanden av spoken word. Men de självförklarande bilderna på högt flygande örnar och fången Spoon som matar duvor genom stängslet är minst sagt tendentiösa. Och det räcker inte bara att konstatera att ”systemet är dåligt”, genomgående saknar jag analys. Det är som om någon konstaterar att ”där finns en dörr”, men sedan inte vågar gå in och ta reda på vad som finns på andra sidan.

Jag skulle ha velat tycka om At night I fly, men det gjorde jag inte. Däremot kommer jag genast köpa de spoken word-böcker som fångarna publicerat genom åren, inte minst Spoons oerhörda dikter som jag varmt rekommenderar.

Fakta: 

<h2><em>At night I fly</em><br>Regi, klipp, ljud, musik, kamera: Michel Wenzer <br>Medverkande: Jim Carlson, Spoon Jackson, Rick Misener, Charles ”Big C” Owens m fl.</h2>

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2026 Stockholms Fria