– PanAfrican energy bildades med hjälp av svenskt bistånd och hela företagsstrukturen byggde på användandet av skatteparadis, säger Annika Jacobson, kampanjchef på ActionAid.

Förra veckan presenterades resultatet av den parlamentariska utredning som har granskat fossilgasbolaget PanAfrican energy för Tanzanias regering. Rapporten slår fast att landet har förlorat miljontals kronor i uteblivna skatteintäkter från bolaget. Hur den tanzaniska regeringen kommer att gå vidare med resultatet av utredningen och eventuella åtgärder ska de presentera först i februari nästa år.

Till grund för utredningen ligger bland annat en ActionAid-rapport som publicerades i maj i år. Den visade hur en svensk biståndsinvestering ledde till att företaget PanAfrican energy bildades. Det var det statliga riskkapitalbolaget Swedfund som år 2000 investerade totalt 90 miljoner kronor i fonden Emerging capital partners, ECP, som bland annat använde pengarna för att starta upp det nya fossilgasbolaget.

När Swedfund satt som ägare i PanAfrican energy upprättades ett avtal med Tanzanias statliga energibolag TPDC som innebar att PanAfrican energy skulle slippa att betala bolagsskatt i landet.

Sedan 2004 har bolaget fört ut vinster för över 100 miljoner kronor från Tanzania utan att betala skatt.

– PanAfrican energy bildades med hjälp av svenskt bistånd och hela företagsstrukturen byggde på användandet av skatteparadis, som möjliggjorde att man kunde föra ut vinsterna ur landet. Och den största skandalen var att Swedfund var ägare i bolaget när avtalet skrevs som möjliggjorde skatteflykt, säger Annika Jacobson.

Hon är positiv till att man tagit allvarligt på avslöjandet i Tanzania. Efter påtryckningar i parlamentet beslutade sig regeringen för att agera och granska företaget och det avtal som de har med TPDC. Men i Sverige har lite hänt efter att rapporten kom ut.

– Den svenska regeringen har inte ens kommenterat skandalen, vilket är anmärkningsvärt, säger Annika Jacobson. Regeringen lägger stor energi på att biståndet ska vara transparant och att näringslivet ska ha en större roll. Man behöver inte vara ett geni för att förstå att biståndsutveckling inte går ihop med skatteparadis.

Sedan 2009 råder ett tillfälligt stopp för Swedfund att göra nyinvesteringar i fonder eller företag som har verksamhet i skatteparadis. Det efter att Riksrevisionen kritiserat biståndsorganet för att de bland annat inte kunde redovisa hur biståndsinvesteringarna lett till utveckling. Sedan två år tillbaka pågår en översyn av Swedfund om dess inriktning och roll i utvecklingssamarbetet.

ActionAid hoppas att översynen ska leda till ett förbud mot investeringar i skatteparadis, vilket Norge har infört.

– De svar vi har fått från Swedfund och biståndsministern är att det är svårt att hitta fonder som står utanför skatteparadis. Det är en passiv inställning. Det blir kontraproduktivt att investera bistånd på ett sätt som stärker skatteparadisens roll eftersom skatteparadis till stor del är en förutsättning för den skatteflykt som sker från utvecklingsländer, säger Annika Jacobson.

Hon tycker också att det är viktigt attcivilsamhället får insyn i Swedfunds verksamhet.

– Det måste finnas möjlighet att följa Swedfunds investeringar. Där har civilsamhället en viktig roll. Det behövs högre redovisningskrav på Swedfund för att visa att deras investering har lett till utveckling och ökade skatteintäkter för landet.

Evin Khaffaf, pressekreterare hos biståndsminister Gunilla Carlsson, hänvisar till den översyn som just nu pågår av Swedfund, och kan inte säga om det kan bli aktuellt med ett förbud.

– Det beror på vad översynen visar. Den visar både negativa och positiva delar med ett förbud och tittar även på om det kan finnas andra bättre lösningar.

Vad skulle de bättre lösningarna kunna vara?

– Det kommer översynen att visa.

När väntas den vara klar?

– Det vet jag inte utan det återstår att se.

Men rör det sig om ett halvår, ett år eller flera år?

– Det kan jag inte svara på utan jag kan bara säga att det inte är aktuellt i nuläget.