Recension


Stockholms Fria

Fascinerande släktsaga som kunde rymt mer

Väl gömt för den som inte vet vad han söker ligger Judiska museet, inrymt i ett bostadshus på Hälsingegatan strax invid Vasaparkens sydöstra hörn. För att komma genom entréporten slår du en kod, därefter på museidörrens ringklocka och inväntar signal innan det är dags att stiga på. Det känns onekligen lite som att träda in i en annan, lite hemlighetsfull värld. Och ett besök på museets senaste utställning tar dig heller inte ur den villfarelsen.

Känner du Josephsons? är berättelsen om en av de mest kända svensk-judiska släkterna genom tiderna, med en sju generationer lång historia av prominenta kulturpersonligheter och intellektuella inom diverse gebit. Här återfinns välkända namn som konstnären Ernst och skådespelaren Erland, den flitigt anlitade arkitekten Erik samt Dramatenchefen och akademiledamoten Ragnar, liksom många mindre namnkunniga men ej desto mindre framstående kulturbärare inom bland annat teater- och litteratursfären.

Inredd som en 1800-talsvåning tar dig utställningen med på en vandring genom den Josephsonska släkthistorien, från 1700-talet fram till nutid, allt presenterat i en fin liten samling av texter, målningar, skisser och fotografier – dock nästan uteslutande med fokus på de mest kända släktmedlemmarna (och inte en enda av dessa är kvinna). Startpunkten är förstagenerationsinvandraren David, som kom till Sverige från Tyskland 1780 som ett resultat av att Sveriges regering under Gustav III beviljat viss religionsfrihet och därmed tillät judar att slå sig ner i landet. Villkoren var dock många och David hade det inte lätt, men redan sönerna fick det bättre och slog sig fram som köpmän – emellertid ännu långt ifrån den kulturelit och societet som senare kom att utgöra många Josephsonares arena.

Det var med sonsönerna Jacob Axel (kompositör) och Ludvig (tonsättare) som det hela tog fart. Under 1800-talets senare hälft ökade förutsättningarna för judiskt samhällsdeltagande; 1860-talet fullbordade den politiska emancipationen och judar fick bland annat rösträtt, rätt att bosätta sig var de ville och gifta sig över religionsgränsen. Dessutom fick traditionella judiska dygder som konst- och musikutövning samt intellektuell färdighet högre status när universitet och högskolor byggdes ut. Med fjärde generationens Erik och Ernst var etableringen fullbordad och vägen för kommande Josephsonar låg öppen. (Nämnas bör att de allra flesta Josehsonar inte alls varit kulturpersonligheter utan haft helt vanliga yrken som ekonomer och ingenjörer).

Namnet till trots är Känner du Josephsons? dock mer än en sluten släktkrönika. Med familjen som ramverk vill utställningen också ge en inblick i svensk-judisk historia, från utanförskap och alienation till integration och assimilering. Men utöver ett fåtal nedslag lyckas man här inte riktigt leva upp till förväntningarna. Vad som kunde ha blivit en spännande historieskrivning låter sig bara anas, och de vidare samhällskopplingarna blir inte mer än spridda glimtar. Jag saknar mer utförliga informationstexter, jag vill veta mer och blir nyfiken på vilka personerna bakom namnen var och är. Jag saknar också kvinnorna, som med undantag från några omnämnanden lyser med sin frånvaro. Med tanke på museets ringa storlek och möjlig resursbrist är det kanske inte heller att begära, och utställningsbroschyren som finns till försäljning uppfyller en hel del av det som utställningen saknar.

Med detta sagt, Känner du Josephsons? är en fin liten utställning, som kanske inte förmedlar någon helhetsbild, men som inte desto mindre engagerar, väcker nyfikenhet och ger mersmak.

Fakta: 

<h2><em>Känner du Josephsons?</em> visas på Judiska museet t o m 16 september.</h2>

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Rent spel existerar inte här

Recension

Jag förstår att Roberto Saviano är rädd. I ful- och dum-maffians Neapel går till synes ingen säker. Är du dessutom högutbildad, klär dig i diskreta designerplagg och skriver en bok om din hembygds sjabbigt penningkåta verklighet, finns ingen anledning att misstro att priset på ditt huvud är så högt som utlovat.

Fria.Nu

En omodern Maria

Recension

I syfte att visa upp medeltida kulturskatter från svenska kyrkor i en ny, modern inramning och samtidigt utforska bilden av madonnan som tongivande för århundraden av kvinnoideal, visar Historiska museet den ambitiösa utställningen Maria – drömmen om kvinnan. Tonsatt av Eva Dahlgren och i ljussättning av teatererarbetaren Ellen Ruge visas ikoner och altarskulpturer från hela landet, sida vid sida med väggprojicerade blomster och modern danskoreografi på storbildsskärm. Allt av kvinnliga konstnärer för att hylla kvinnan och urmodern samt ge mer oväntade bilder av den heliga jungfrun än vad som traditionellt erbjuds.

Fria.Nu

Misshandel av spännande ämne

Recension

Kanske berodde det på mina egna ogrundade förväntningar, kanske på Normal förlags vilseledande marknadsföring. Oavsett vilket hade jag förberett mig på en bok om feministiskt motiverat sexarbetande med ett fräscht perspektiv på strippbranschen. Liw Enqvists debutroman är någonting helt annat. Och överraskningen är långt ifrån glad.

Fria.Nu

Intetsägande om bortgång

Recension

Tre högborgerliga syskon i sina bästa år sammanstrålar i familjens sommarresidens för att fira sin ömma moders 70-årsdag. När de tre månader senare möts igen är det för att planera den nu bortgångna matriarkens begravning och bodelning. Familjen har tillhört kultursocieteten i generationer, och en diger konst- och antikvitetsskatt inväntar nu sin arvtagare. Men är någon av de tre internationellt utspridda karriäristerna intresserad av att förvalta moderns minnen?

Fria.Nu

© 2025 Stockholms Fria