I veckan gick ett förslag till regional cykelplan ut på remiss. Inom ramen för Trafiksatsning Stockholm har förutsättningarna för framtidens cykelresor utretts. Och det är en välbehövlig satsning. Enligt en kartläggning håller endast en procent av dagens cykelstråk den standard som krävs.

En av de viktigaste faktorerna för en bra cykelpendling är att cyklisterna kan färdas utan allt för många avbrott. På dagens cykelstråk finns det i snitt ett avbrott var 120:e meter.

Dessutom finns det många säkerhetsproblem på cykelbanorna. Det kan vara dålig belysning, skyltar och stolpar mitt i banan, tvära svängar, busshållplatser, eller att utrymmet delas med fotgängare. Det är också vanligt att man vid vägarbeten använder cykelbanorna som avstjälpnings- och parkeringplats.

Detta vill nu den nya cykelplanen råda bot på.

Ebba Larsson, på Trafikverket, är projektledare för planen. Hon berättar att de regionala cykelstråken inte är ett nytt fenomen.

– Det var i mitten på 90-talet man pekade ut något som kallades regionala cykelstråk mellan viktiga regionala målpunkter. Utgångspunkten var framför allt trafiksäkerhet och det var framför allt Trafikverket som drev frågan.

– Nu har vi gjort en revidering av cykelstråken, länets aktörer tillsammans. Och nu handlar det istället om att stödja cykeltrafiken, inte minst som alternativ till pendling, säger hon.

Ebba Larsson poängterar att den nya cykelplanen inte skulle kunna genomföras utan att alla kommuner, tillsammans med länsstyrelsen, landstinget och Trafikverket samarbetade.

I den nya cykelplanen pekas 72 stråk ut för utbyggnad. Dessa har en sammanlagd längd på 80 mil. Enligt förslaget bör utbyggnaden börja i områden där cykeltrafiken i dag delar utrymme med bilar, och där cykelstråk helt saknas. Men det handlar om långa tidsperspektiv. Utbyggnaden är inte tänkt att vara klar förrän 2030.

Samtidigt med själva sträckningarna har gruppen bakom cykelplanen också satt upp en standard som cykelbanorna ska hålla. Det rör sig till exempel om vilken bredd som behövs, för att både de snabba och lite långsammare cyklisterna ska kunna samsas.

– Vi har utgått från trafiksäkerhet, kortare sträckning, framkomlighet och trygghet. Där har vi angett en standard som vi vill ha på cykelstråken med bredd, lutning, separation från fotgängare, belysning, skyddsavstånd och även underhåll med snöröjning och sopning, säger Ebba Larsson.

Den rekommenderade bredden på en enkelriktad cykelbana föreslås bli 3,25 meter, med en minimibredd på 2,25 meter. Motsvarande siffror för dubbelriktat är 4,5 och 3,25 meter. Det ska ge utrymme både för de snabbare och de något långsammare cyklisterna. Men cykelplanen identifierar också olika trafiksituationer som är extra problematiska.

– Vi har tagit fram ett antal typlösningar för olika situationer, till exempel, hur utformar vi ett cykelstråk vid en busshållplats, säger Ebba Larsson.

Myndigheternas mål är att 20 procent av resandet ska göras med cykel år 2030. I dag är den siffran bara fem procent.

Remisser på cykelplanen kan lämnas fram till och med den 14 juni.