År 2009 beslutades om ett nytt EU-direktiv som innebar att andelen förnybar energi i Sverige ska öka till 49 procent år 2020. Regeringen valde att gå ett steg längre och höja nivån till 50 procent. Men kritiker menar att ambitionsnivån sattes på tok för lågt. Andelen förnybar energi i Sverige låg förra året på ungefär 48 procent och redan i år kan målet komma att nås – sju år i förväg.

”Målsättningarna för den svenska energipolitiken till 2020 togs fram parallellt med att EU tog fram sina mål till 2020. Hur vi sätter våra mål i Sverige är nära sammanlänkat med vilka gemensamma ambitioner och målsättningar som finns i EU”, skriver Hannes Carl Borg, politiskt sakkunnig i energifrågor hos energiminister Anna-Karin Hatt (C) i ett mejl till Fria Tidningen.

Någon annan målsättning för andelen förnybar energi i framtiden finns inte. Däremot har regeringen satt upp en vision om att Sverige 2050 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Vad det innebär rent konkret är fortfarande oklart. Med formuleringen nettoutsläpp medföljer möjligheten att kompensera utsläpp av växthusgaser genom till exempel kolsänkor, koldioxidlagring, köp av utsläppsrätter och andra åtgärder.

En av kritikerna är Miljöpartiets energipolitiska talesperson Lise Nordin, som beskriver målet som trixande i klimatpolitiken. Miljöpartiet vill istället se en långsiktig målsättning om 100 procent förnybar energi. Annars riskerar utbyggnadstakten av förnybar energi att stanna av, menar hon.

– Jag träffar ofta företag som jobbar med förnybar energi som tvekar för att göra investeringar för att de inte vet vad som kommer gälla på marknaden. Vi har också en diskussion i Sverige huruvida kärnkraften ska få ekonomiskt stöd i form av att inte betala sin egen försäkring. Eftersom regeringen inte har gett besked bromsar det utbyggnaden av förnybar energi. Därför menar vi att det är viktigt med ett tydligt mål.

Där håller inte Moderaternas energipolitiska talesperson Cecilie Tenfjord Toftby med. Hon pekar på att det finns tydliga styrmedel som gynnar investeringar i förnybart.

– Det vi ser med det gröna elcertifikatet är att det fungerar. Det kommer ständigt mer förnybart i systemet och jag tror att utvecklingen kommer fortsätta gå åt det hållet om vi behåller de styrmedel som vi har. Det ger tydliga signaler från regeringen att det är just på förnybara sidan vi vill se investeringar, säger hon.

Hon menar också att det är svårt att sätta målsättningar om förnybar energi eftersom det är efterfrågan på el som avgör utbyggnadstakten.

– Det är inte staten som bygger ny el, utan det är företag och konsumenter. Deras vilja att bygga nytt hänger på om de ser att de kan få tillbaka något på sina investeringar.

Miljöpartiets målsättning är att Sveriges elsystem kan nå upp till 100 procent förnybar energi redan 2030.

– Vad gäller hela energisystemet bedömer vi att det är trafiksektorn och delar av den tunga industrin som är svårast att ställa om och där har vi inte landat i något årtal men senast 2050 bör vara möjligt, säger Lise Nordin.

Både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna delar Miljöpartiets vision om 100 procent förnybar energi. Men Ingemar Nilsson (S) i riksdagens näringsutskott säger att Socialdemokraterna inte har satt något mål för när det ska uppnås.

– När det gäller andelen förnybar energi har vi sagt att vi vill ha siffersatta mål, men vi har inte bestämt oss för om vi ska ha sektorsbaserade mål, där vi ser en risk att man bygger in kontraproduktiva åtgärder. Vårt huvudfokus kommer också främst ligga på energieffektiviseringar.

Sverige ligger bra till när det gäller andelen förnybar energi jämfört med övriga EU. Det är också det enda EU-landet som har en målsättning om 50 procent förnybar energi år 2020. Cecilie Tenfjord Toftby pekar på att vinkraftsutbyggnaden i Sverige ökar och hon spår också en ökad tillväxt i svensk solenergi.

– Sedan måste utvecklingen ske i en sådan takt att man bevarar arbetstillfällen och den ekonomiska utvecklingen i Sverige. I dag ser vi att det inte investeras i någon ny elproduktion, vare sig fossila eller förnybara eftersom elpriset är så pass lågt. Utbyggnaden måste ske i takt med efterfrågan på el.

Och den svenska utbyggnadstakten av förnybar energi ser ut att ha halkat efter. Förra året visade siffror från EU att Sverige är det land som har lägst målsättning i hela unionen när det gäller satsningar på solenergi. 2011 halkade Sverige också ner från fjärde till sjätte plats när det gäller utbyggnaden av vindkraft inom EU.

– Sverige ligger långt fram i EU tack vare gamla meriter – att vi byggde ut förnybar energi väldigt tidigt. Jag menar att Sverige har långt kvar tills vi har nått vår potential för förnybar energi, säger Lise Nordin (MP).

Regeringen har gett signaler om att det kan bli aktuellt att höja målsättningen om förnybar energi. Men en översyn av målet kommer göras först år 2015.

”Kontrollstationen 2015 har bedömts som ett rimligt tillfälle att belysa både fortsatta ambitioner och eventuella korrigeringar som behöver göras innan 2020 i systemet”, skriver Hannes Carl Borg, politiskt sakkunnig hos energiministern.