Början av augusti är den traditionella tiden för slåttern. Bara i Stockholms län finns ett tiotal ängar som hävdas av lokala Naturskyddsföreningar.

I helgen bjuder ett antal av Stockholmsområdets lokala Naturskyddsföreningar in till slåtter. Det har blivit vanligt att föreningarna sköter en äng någonstans i närområdet. Omkring 100 lokalavdelningar i Sverige har sin egen äng. Och ängarna är viktiga för mångfalden.

– Ängsmarkerna är ju en av de allra mest artrika naturtyperna vi har i Sverige, säger Kenneth Bengtsson, som är aktiv i Mälaröarnas naturskyddsförening i Ekerö.

I Ekerö började föreningen sköta en äng i Väsby hage för 15 år sedan och skillnaden är stor.

– Det är en fantastisk blomning. Man ser skillnaden mellan åren och inventeringar visar att vi har många sällsynta insekter här, säger Kenneth Bengtsson.

Men det kräver sitt arbete. På våren samlas man en dag för fagning. Det är vårstädningen då man röjer och räfsar bort löv och kvistar. På hösten slår man sedan gräset och samlar upp det.

Det är en del jobb förstås. Men det praktiska arbetet har också sina fördelar. Det berättar Per Bengtson, som är ordförande för Roslagens naturskyddsförening i Norrtälje.

– Det är många som inte är så intresserade av det traditionella föreningsarbetet idag. Men de vill å andra sidan gärna hjälpa till. Då är praktiskt naturvårdsarbete perfekt. Alla känner att de åstadkommer något, säger han.

Roslagens naturskyddsförening sköter två ängar. En i Mar’n på Väddö. Och en mindre i det mer centralt belägna Färsna utanför Norrtälje.

– Där har vi slåttern i anslutning till Veterantraktorernas dag, som arrangeras på Färsna gård, och då brukar det komma många som vill lära sig slå med lie, säger Per Bengtson.

Det är ett viktigt arbete och samtidigt en bra start för den som vill bli mer aktiv i organisationen. Men det handlar inte bara om just den specifika ängen enligt Per Bengtson.

– Slåttern ger oss också tillfälle att uppmuntra till att sköta en egen äng, eller att göra en äng i trädgården. Det behöver inte vara så avancerat, utan kräver egentligen mindre än hålla gräsmattan kortklippt, säger han.

Ängsskötseln handlar i grund och botten om att föra bort näring från marken. När man slagit gräset på hösten räfsar man upp det. Man måste inte använda lie, utan gräsklipparen kan duga den med. I den näringsfattiga marken finns det utrymme för en större mångfald av arter. Belöningen för den som provar kan bli en vacker blomning med mängder av fjärilar under sommaren.