Kronofogden har sammanställt statistiken över barnvräkningar för den första halvan av 2013. Och de konstaterar att det sker en förändring till det bättre. I hela landet vräktes 251 barn under perioden. Året före låg samma siffra på 310. Det rör sig om en sänkning med 19 procent.

Stockholms län hade 21 vräkningsärenden med barn inblandade. Sammanlagt berörde dessa 41 barn. Det är en klar förbättring av statistiken från 2012, då dubbelt så många vräktes under samma period.

– Vi kan inte se annat än att det här är ett resultat av ett aktivt förebyggande arbete hos alla berörda parter, säger rikskronofogde Eva Liedström Adler i ett pressmeddelande från Kronofogden.

Samtidigt framhåller myndigheten att barnen var närvarande vid var femte vräkning. Mest oroväckande av allt är att vid elva tillfällen var inte ens socialtjänsten på plats.

– Det är ytterst beklagligt att barn ska behöva uppleva en så traumatisk situation och det är då oroväckande att inte socialtjänsten alltid finns på plats för att ge stöd. Det ska dock påpekas att det inte rör sig om upprepade tillfällen i någon kommun, säger Eva Liedström Adler.

Vräkningarna drabbar i första hand – i 70 procent av fallen – barn till ensamstående föräldrar. I 70 procent av dessa fall är den ensamstående föräldern en kvinna.

Stockholm är den kommun i landet som har flest vräkningar. Under första halvan av 2013 vräktes 13 barn från 7 familjer i kommunen. Men siffrorna går även här i positiv riktning.

Fredrik Jurdell är chef över Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor på socialförvaltningen i Stockholm.

– Den här frågan har varit i politiskt fokus och för två år sedan fick vi i uppdrag att tydliggöra vad som ska gälla för att vi ska kunna förebygga vräkningar i allmänhet, men i synnerhet för barn, säger han.

Kommunen har nya, förtydligade riktlinjer, de har utbildat socialsekreterarna i frågan och de har kontinuerliga uppföljningar av ärenden så att rutinerna verkligen följs när barn är inblandade.

Men vad betyder det konkret i insatser för de här familjerna?

– Det rör sig ju i de flesta fall om ekonomiskt bistånd som ett tillägg till hyran. Det är en vanlig situation att människor inte kan betala sin hyra. Det svåra är när det blir så stora summor att familjen behöver hitta ett annat boende, säger Fredrik Jurdell.

De familjer som främst ligger i farozonen för vräkning är de som inte alls kommit in på bostadsmarknaden, utan redan bor i osäkra förhållanden kanske i andra, tredje och fjärde hand. Många av dessa familjer kommer från andra länder. Familjer med missbruk eller psykiatriska problem är också en riskgrupp.

– Att socialtjänsten säger att ”ni har inga pengar, nu ställer vi er på gatan”, det händer inte. Utan det handlar om mer komplexa problem.

De barn som ändå vräks blir inte hemlösa, utan hjälps till andra boenden i kommunen, oftast i Stiftelsen hotellhem i Stockholm, som kan erbjuda lägenheter i upp till fem år. I de värsta fallen handlar det om hotell eller vandrarhem, som är mindre lyckat.

– Det är en mycket svår situation ändå för de här barnen, men det finns oftast alternativ. Det stora problemet är att den vanliga bostadsmarknaden är svår för många.

Fredrik Jurdell säger att kommunen har en tydlig nollvision för vräkningar av barn, men att det finns omständigheter som gör att det blir svårt att få bort vräkningar av barn helt och hållet. Till exempel där familjerna bor väldigt osäkert från början.