Normbrytande nyheter
I takt med planerna på radikala förändringar av stadsbilden börjar en ny folkrörelse vinna terräng i Stockholm. Plötsligt finns en uppsjö av stadsvandringar med fantasifulla inriktningar att tillgå. Den tidigare mossiga söndagsaktiviteten har fått sällskap av allt från vampyrpromenader i Blackeberg och spökvandringar i Gamla stan till strövtåg med gatukonst och queer som teman.
Han lyckades med den till synes omöjliga bedriften att två gånger tilldelas det prestigefyllda litteraturpriset Prix Goncourt, vilket är strängt förbjudet. När författaren Romain Gary (1914–1980) efter tio romaner i eget namn antog pseudonymen Émile Ajar, visste spekulationerna kring det banbrytande författarskapet ingen hejd. Att Ajar egentligen var Gary avslöjades först efter dennes död, och för sent insåg den franska kultureliten att den blivit dragen vid näsan. Att Gary kunde vara mannen bakom pseudonymen avfärdades som en omöjlighet: ”Han är inte kapabel till sådana storverk” lär han själv ha besvarat frågan.
Jag förstår att Roberto Saviano är rädd. I ful- och dum-maffians Neapel går till synes ingen säker. Är du dessutom högutbildad, klär dig i diskreta designerplagg och skriver en bok om din hembygds sjabbigt penningkåta verklighet, finns ingen anledning att misstro att priset på ditt huvud är så högt som utlovat.
Måns Månssons uppmärksammade långfilmsdebut H:r Landshövding, en poetisk betraktelse över Anders Björck, är den första dokumentär som någonsin tävlar om Bronshästen på Stockholms filmfestival.
– Bilden att dokumentär film måste vara en journalistisk produkt är en missuppfattning, den kan lika gärna vara poetisk och konstnärlig, säger han.
Teater Olydig sätter en ära i att ifrågasätta moralen genom att ta upp frågeställningar utan självklara svar. Den aktuella pjäsen Leif – ett kriminaldrama är baserad på en sann historia om en pedagog som nästan förlorar jobbet för att han vågar tala högt om problemen med svensk drogpolitik.
Det är svårt att inte ha högt ställda förväntningar på regissören Ruben Östlunds andra långfilm De ofrivilliga. Flerfaldigt prisbelönt och hyllad på oräkneliga filmfestivaler, bland annat i Cannes där den i våras tilldelades hedervärda Un certain regard, har de lyriska skriverierna varit igång långt innan filmen haft Sverigepremiär. Höga förväntningar bäddar som bekant ofrånkomligen för att göra dig besviken. Det blir du inte på Ruben Östlunds mästerverk.
Konstnären Carl Köhler hade svårt att kombinera sitt skapande med en långsiktig karriärstrategi och genombrottet kom av sig. Nu arbetar barnen Henry och Frida Köhler för att fadern postumt ska få ett rättmätigt erkännande. Och äntligen börjar kulturvärlden vakna.
...studiesekreterare på ABF Stockholm, som arrangerar årets omgång av Socialistiskt forum – en heldag av föreläsningar, samtal och debatt med utrymme för samhällskritik och omvälvande visioner. Forumet äger rum den 15 november på ABF-huset.
En är karriärist, en är bankdirektör, en är pedofil och en annan president. I konstnären Lotta Lagercrantz projekt tar maktens Herrar olika former. Med det gemensamt att de härskar över och trampar på andra. Och att de alla egentligen är rätt ömkliga.
I syfte att visa upp medeltida kulturskatter från svenska kyrkor i en ny, modern inramning och samtidigt utforska bilden av madonnan som tongivande för århundraden av kvinnoideal, visar Historiska museet den ambitiösa utställningen Maria – drömmen om kvinnan. Tonsatt av Eva Dahlgren och i ljussättning av teatererarbetaren Ellen Ruge visas ikoner och altarskulpturer från hela landet, sida vid sida med väggprojicerade blomster och modern danskoreografi på storbildsskärm. Allt av kvinnliga konstnärer för att hylla kvinnan och urmodern samt ge mer oväntade bilder av den heliga jungfrun än vad som traditionellt erbjuds.
© 2024 Stockholms Fria