Fördjupning

I riksdagsvalet 1992 deltog 91 procent av Sveriges röstberättigade befolkning. Tio år senare hade den siffran sjunkit till 80 procent.
Forskningen är ense om att - om än inte om hur - förutsättningarna för demokratin förändras. Det intresse av förändring detta borde föranleda hos det representativa politiska systemet lyser dock med sin frånvaro.
  I tider av lågt valdeltagande talar politiska makthavare oftare om skyldigheten att rösta än om hur den politiska arenan ska vidgas för att kunna rymma fler former av deltagande.
Åsikterna må går isär när det gäller fastighetsskatt, fildelning
eller föräldraförsäkring, men vad gäller parlamentarismens förträfflighet råder närmast totalt konsensus bland riksdagens partier.
  Det är ett synsätt som enligt vissa är historielöst, enligt andra direkt farligt.

Antirasistiskt arbete är ett brett område som engagerar många organisationer runtom i Sverige. Faktum är att det har varit så politiskt korrekt att arbeta mot rasism att de flesta mer eller mindre politiska organisationer har fått med antirasism i sin agenda. Det har gjort att behovet av samorganisering har vuxit samtidigt som det har blivit svårare att samordna. I dag finns det två antirasistiska paraplyorganisationer i Sverige. Det statligt finansierade Centrum mot rasism, CMR, och det mer utomparlamentariska Nätverket mot rasism, NMR, som i sin tur ingår i CMR. Detta är en kort berättelse om den statliga antirasismen och dess begränsningar.

Numb sätter sig och skriver texter i tio timmar i sträck om han väl kommer igång. När han väl hittar en stunds inspiration behöver han inte lägga ifrån sig pennan, varken för att äta eller sova.