Det brukar bli fullsatt under de två föreställningarna som äger rum i S:t Görans kyrka. Till den senare föreställningen har det hänt att folk fått vända i dörren. Det är tredje året i rad som de två körerna uppträder tillsammans i kyrkan. Historien sträcker sig dock längre tillbaka än så. Ordföranden för Stockholms gaykör, Eddy Löjdqvist, berättar att samarbetet mellan körerna har pågått i över 15 år.

– Tidigare år har julkonserten varit i Tyska kyrkan, men den här kyrkan passar oss bättre. Den har bättre akustik och är publikvänligare. I förra kyrkan kunde man hamna bakom en dåligt placerad pelare och såg då ingenting, berättar han.

Kyrkans akustik gör den bättre lämpad att sjunga i, men för medlemmarna i Stockholms gaykör är kören så mycket mer än bara sång. Den har en stark social funktion, vilket enligt Eddy Löjdqvist är den huvudsakliga anledningen till att kören finns till.

När Stockholms gaykör bildades 1982 var dess sociala funktion kanske ännu större. Platser för män att träffas var då mest ute på klubbar och fester. Ett gäng kompisar tyckte att det skulle vara kul att göra något annat än att festa. Många av dem hade en bakgrund från skolkörer, så de började träffas och sjunga tillsammans.

Raino Kirkma var med på den tiden och grundade Stockholms gaykör. Han tycker att kören alltid haft och fortfarande har väldigt trevligt tillsammans.

– Det är ett tillfredsställande socialt umgänge, man träffar människor på ett helt annat sätt än när man träffas ute. Man gör saker tillsammans och arbetar mot ett gemensamt mål, berättar han.

Stockholms gaykör uppträder inte bara i S:t Görans kyrka. De anordnar resor och samarbetar mycket med andra europeiska gaykörer. Raino Kirkma minns när kören var i Warzawa för tre år sedan och uppträdde ihop med London gay choir.

– Vi hade övat in en populär polsk sång. Vi hade arbetat med en språkcoach under repetitionerna hemma i Stockholm innan vi åkte. När vi sedan hade uppträtt med våra respektive nummer så gick vi upp för att sjunga sången. Efter ett par toner så förstår publiken vilken sång det är och det går ett ”wow” genom lokalen, berättar han med ett brett leende på läpparna.

Kyrkan börjar denna tisdagskväll fyllas av körmedlemmar från de båda körerna. Det är nu de får ett kvitto på om de är redo inför lördagen eller inte. Men Raino Kirkma är inte speciellt orolig.

– Ett genrep ska ju gå åt helvete för då går konserten bra, skrattar han.