För tio år sedan fick 60 procent av de flerspråkiga barnen modersmålsundervisning i förskolan, i dag får endast 13 procent stöd. I grundskolan får nu 50 procent av de flerspråkiga eleverna modersmålsundervisning, en minskning med 10 procentenheter. Och av landets gymnasieskolor erbjuder endast hälften modersmålsundervisning.

Många kommuner har avvecklat modersmålsstödet helt. Trots att läroplanen föreskriver att skolan ska bidra till att barnen får utveckla sitt modersmål. Enligt en undersökning som Skolverket gjort 2002, anordnar endast var fjärde kommun modersmålsundervisning.

- Det är särskilt viktigt för nyanlända barn att få undervisning på sitt modersmål, säger Hans-Erik Persson, som leder en utredning om hur modersmålsundervisningen ska utvecklas i framtiden.

Hans-Erik Persson berättar att många nyanlända flyktingbarn halkar efter i kärnämnena eftersom deras kunskaper i svenska är begränsade och att de därför har svårt att förstå abstrakt tänkande. Han tänker därför föreslå att hemspråkslärarna även ska delta som en resurs i kärnämnena och arbeta parallellt med ämneslärarna.

Det är Stockholms stad som tagit initiativ till utredningen som går under arbetsnamnet Med modersmålet som grund. Den ska lyfta fram vad som är bra i fråga om modersmålsundervisning och vad som kan bli bättre. Vidare ska den sammanställa aktuell forskning inom området.

Två världsledande amerikanska språkforskare, Virginia Collier och Wayne Thomas har följt 40 000 barn i 20 år. Deras forskning visar klart att ett starkt modersmål och ett starkt majoritetsspråk, alltså det språk som talas i landet där barnet bor, är grundförutsättningen för att barn ska lyckas i sina studier.

De svenska forskarna Kenneth Hylten-

stam och Veli Tuomela stöder de amerikanska resultaten. Deras forskning visar att elever som deltar i modersmålsundervisning har högre betyg i svenska, engelska och matematik.

- Om barnet har ett väl utvecklat modersmål har det också lättare att lära sig nya språk, säger Hans-Erik Persson.

- Modersmålslärarna har en annan viktig funktion. De berättar om landet och kulturen som barnen kommer ifrån. På sätt stärks barnens identitet, säger Hans-Erik Persson.

Därför är modersmålsundervisning också viktigt för andra än nyanlända barn. Hans-Erik Persson säger att det finns olika grupper av invandrarbarn: de som har ett starkt modersmål och de som har en stark svenska klarar sig bra i den svenska skolan om de får stöd i form av modersmålsundervisning.

- Barn i den tredje gruppen betecknas som halvspråkiga. De har aldrig lärt sig något språk ordentligt.

Det kan bero på att deras föräldrar har väldigt låg utbildning eller saknar utbildning. Dessa barn behöver också mer stöd av mentorer, mer inflytande över skolarbetet och mer individuell undervisning med egna mål då både svenskan och modersmålet kan stärkas.

- Får de inte det stödet kan det leda till sämre självförtroende och att de helt tappar motivationen för skolarbetet.